Stadsförtätning i urbana livsmiljöer; en studie av Göteborgs bullersituation i nybyggda bostadsområden
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Publicerad
2024
Författare
Erlandsson, Joel
Höjdefors, Carl
Riggers, Fanny
Sjölund, Oliver
Störsrud Erixon, Jonas
Tengberg, Kajsa
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Denna studie är resultatet av ett kandidatarbete gjord vid institutionen för arkitektur och
samhällsbyggnadsteknik, specifikt vid avdelningen för teknisk akustik, på Chalmers tekniska
högskola. Studiens syfte är att undersöka huruvida lättnader i bullerregelverken år 2015 och
2017 har påverkat Göteborgs bullersituation i nybyggda bostadsområden. Fokus har legat vid
att fysiskt mäta och bedöma ljudnivåerna med särskilt intresse för hur områdena uppfyller
dagens krav, hur de förändrats över tid samt om det går att göra kopplingar mellan
bullernivåer och de boendes socioekonomiska status. En framtidsprognos för bullersituationen
diskuteras och bullerreducerande åtgärder undersöks.
Göteborg, likt många andra storstäder i Sverige, har under en längre tid präglats av
bostadsbrist. Allt fler vill flytta till städerna för en ökad tillgänglighet och jobbmöjligheter.
Urbaniseringen tillsammans med en befolkningsökning gör att fler bostäder behöver byggas i
landets städer, men det finns parametrar som försvårar arbetet. En parameter är buller, alltså
oönskade ljud.
För att underlätta för urbaniseringen och den bostadsproblematik som hör därtill har
bullerkraven, som tidigare varit en bromskloss för bostadsbyggandet, förändrats under senare
2010-talet. År 2015 skapades förordning om trafikbuller vid bostadsbyggande (SFS,
2015:216) som innehöll lättnader för bullerriktvärdena. År 2017 reviderades förordningen där
förordning om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillkom
och som innebar ytterligare lättnader i riktvärdena för buller (SFS, 2017:359). Den snabba
ökningen av stadsbor tillsammans med lättnaderna gör att nya bostadshus upprättas på platser
som tidigare inte ansetts lämpliga. Det är numera möjligt att bygga på bullrigare platser nu än
tidigare, frågan är om och hur det görs samt vad det får för konsekvenser för samhället?
För att besvara undersökta frågeställningar har ljudnivåmätningar vid elva nybyggda
flerbostadshus i Göteborg utförts. Resultaten från dessa har sedan använts för att jämföra mot
beräknade värden i områdenas detaljplaner samt för att identifiera eventuella kompningar till
områdenas socioekonomiska status. Klarar bostäderna de nutida riktvärdena? Hade de klarat
riktvärdena innan lättnaderna infördes? Vad finns det gör bullerreducerande åtgärder som går
att implementera i efterhand? Finns det kopplingar mellan bullerutsatta områden och
socioekonomisk status?
Resultatet av studien visar att det byggs bostäder i bullrigare miljöer än tidigare, samtidigt
som användandet av bullerreducerande tekniska lösningar har minskat. Vidare har det noterats
att de tillåtna avsteg som finns i rådande bullerkrav och dess riktvärden utnyttjas och har näst
intill blivit en standard i dagens bostadsbyggande. Denna utveckling tillsammans med stadens
utvecklingsstrategi är bidragande faktorer till att det byggs bostäder i allt bullrigare miljöer.
Studien kan inte påvisa att det finns någon direkt korrelation mellan socioekonomiska
aspekter och bullerutsatthet, något som går emot många tidigare studier. Med en bredare
insamling av data kan resultatet ha blivit annorlunda.