Aerogelputs som fasadmaterial vid renovering av flerbostadshus i Torpa
dc.contributor.author | Andersson, Albert | |
dc.contributor.author | Johansson, Jakob | |
dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
dc.contributor.examiner | Segerholm, Ingemar | |
dc.contributor.supervisor | Johansson, Pär | |
dc.date.accessioned | 2021-06-16T11:52:23Z | |
dc.date.available | 2021-06-16T11:52:23Z | |
dc.date.issued | 2021 | sv |
dc.date.submitted | 2020 | |
dc.description.abstract | Allt högre krav ställs på byggindustrin ur ett energiperspektiv. När energieffektivisering blir allt mer väsentligt är det viktigt att utveckla metoder och material. Aerogelputs är ett energieffektivt material som har potential att bli en framtida standard för det svenska byggnadsbeståndet. Materialet används redan i andra delar av Europa och har påvisat bra resultat. Dess goda isolerande egenskaper gör det intressant att undersöka huruvida det skulle gå att använda i Sverige. Användningsområdet innefattar dels nybyggnation men kanske framförallt ger det möjligheten att effektivisera redan befintliga byggnader där dåligt isolerade klimatskal idag stora energibovar och applicering av aerogelputs skulle kunna vara en betydelsefull förbättringsåtgärd. Putsen läggs som ett nytt lager utanpå den redan befintliga konstruktionen och agerar nytt isolerande lager samtidigt som huset den sätts på får en vanlig putsad yta. Detta gör det möjligt att förbättra väggarna samtidigt som byggnadens ursprungliga utseende kan bibehållas. Arbetet syftar till att undersöka huruvida ett område i Göteborg med 50-tals hus, i behov av renovering, skulle kunna tilläggsisoleras med aerogelputs för att lösa fuktproblem och samtidigt reducera energiförbrukningen. Genom att undersöka 8 olika väggkonstruktioner med olika tjocklek aerogelputs och mineralull fås skillnader i Uvärde, varpå väggarna med 100 mm aerogelputs ger bäst resultat. Detta minskar i sin tur energiförbrukningen för byggnaden. Vid applicering av endast 50 mm SIP minskas energiförlusterna genom väggar med 45% i lättbetonghuset och 60% i tegelhuset. Däremot är aerogelputs dyrt i jämförelse med traditionella isoleringsmaterial. Ur ett energiperspektiv är aerogelputs en bra lösning men dagens materialkostnad gör det svårt att motivera materialvalet ur ett ekonomiskt perspektiv. En möjlig lösning kan vara att kombinera mineralull med ett tunnare lager aerogelputs för att minska mängden aerogel samt väggtjocklek. | sv |
dc.identifier.coursecode | ACEX20 | sv |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/302558 | |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.setspec.uppsok | Technology | |
dc.subject | Aerogel, puts, isolering, renovering, U-värde, Torpa, energieffektivisering, framtida material, energisignatur | sv |
dc.title | Aerogelputs som fasadmaterial vid renovering av flerbostadshus i Torpa | sv |
dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
dc.type.uppsok | M |
Download
Original bundle
1 - 1 of 1
Loading...
- Name:
- ACEX20 Examensarbete Albert Andersson, Jakob Johansson.pdf
- Size:
- 2.38 MB
- Format:
- Adobe Portable Document Format
- Description:
License bundle
1 - 1 of 1
Loading...
- Name:
- license.txt
- Size:
- 1.14 KB
- Format:
- Item-specific license agreed upon to submission
- Description: