Beräkning av miljövinster vid torkning av fuktskada

dc.contributor.authorMohajer, Christoffer
dc.contributor.authorRashid, Shivan
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljösv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Energy and Environmenten
dc.date.accessioned2019-07-03T13:28:11Z
dc.date.available2019-07-03T13:28:11Z
dc.date.issued2014
dc.description.abstractNär en vägg drabbas av en fuktskada, finns det två alternativ att åtgärda problemet. Antingen torkas väggen eller så river man den och bygger om. Att torka en fuktskada är en effektivare och mer resurssparande metod än och riva och sedan bygga om. En studie har gjorts på Angeredsgymnasiet, där ett flertal väggar har drabbats av fuktskada. Projektets syfte har varit att utreda hur två olika tillvägagångssätt vid neutralisering av denna skada påverkar miljön, främst genom att analysera koldioxidutsläpp. Det första alternativet bestod av torkning av väggarna, och det andra alternativet var att riva delar av väggen och ersätta det med nytt material. Under projektets gång har material som gips och stenull (isolering) analyserats, som ersätter det gamla materialet vid rivning och ombyggnad. Detta har gjorts med hjälp av två olika miljövarudeklarationer, för att kunna kartlägga och beräkna miljöutsläppen på de två olika materialen ur ett livscykelperspektiv. Viktiga avgränsningar i projektet var att bortse från de ekonomiska aspekterna, och bara fokusera på drift av maskiner samt analysera miljövarudeklarationer. I beräkningarna framkom det att torkning av väggarna gav ett utsläpp på 5635 kg CO2 och att riva och bygga nytt skulle teoretiskt släppa ut 5819 kg CO2. Slutsatser man kan dra av detta är alltså att det släpper ut mindre koldioxid att torka en fuktskada, samtidigt undviker man stora utsläpp av svaveldioxid vilket bidrar till försurning samt dematerialisering som är viktigt för en hållbar utveckling. Man bidrar också till dematerialisering, det vill säga bidrar till att resurser istället kan användas vid ett senare tillfälle. En avgörande faktor för resultaten var nordisk elmix, som visade höga koldioxidutsläpp per kilowattimme. Detta beror på att Norden importerar el från övriga Europa, då det är billigare och detta medför att mycket av den importerade elen är från fossila bränslen. Har kunden däremot grön el, det vill säga från till exempel vindkraft, blir koldioxidutsläppen betydligt mindre.
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/201387
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokLifeEarthScience
dc.subjectAnnan teknik
dc.subjectOther Engineering and Technologies
dc.titleBeräkning av miljövinster vid torkning av fuktskada
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
201387.pdf
Storlek:
1.96 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Fulltext