Fyllnadsgrad och transporteffektivitet: En analys av DHL Supply Chain och cross-docksamarbetet med Volvo
| dc.contributor.author | Kapasi, Adnan | |
| dc.contributor.author | Recica, Agon | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics | en |
| dc.contributor.examiner | Roso, Violeta | |
| dc.contributor.supervisor | Roso, Violeta | |
| dc.date.accessioned | 2025-09-01T14:40:37Z | |
| dc.date.issued | 2025 | |
| dc.date.submitted | ||
| dc.description.abstract | Sammanfattning Detta examensarbete har som mål att analysera hur effektiviteten i lastbilstransporter mellan cross-docken i Torslanda och Volvos produktionsanläggningar kan förbättras. Trots det etablerade samarbetet mellan parterna och en klar struktur för in- och utflöden visar transportdata att fyllnadsgraden i vissa fall är lägre än 60%. En sådan ineffektivitet leder inte endast till högre kostnader utan bidrar även till en mer sårbar logistikstruktur. Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ dataanalys. Datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner hos både DHL och Volvo, observationer på plats vid cross-docken samt analys av tillgänglig transportstatistik. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från logistikforskning med fokus på fyllnadsgrad, optimering av transporter, delning av information samt digitalisering inom försörjningskedjor. Resultaten visar att flera olika faktorer kan påverka fyllnadsgraden negativt. En av de mest framträdande orsakerna är en strukturell obalans mellan inkommande godsflöden från leverantörer och det statiska avgångsschemat mot Volvo, vilket leder till en ojämn belastning och svårigheter att planera. Vidare identifieras bristande informationsbyte mellan DHL och Volvo, begränsad flexibilitet i avgångarna samt manuella och tidskrävande arbetsmoment vid sortering och lastning som hinder för ökad effektivitet. Det framkommer också att det inte finns några digitala verktyg som kan stödja optimerad lastplanering i realtid. För att öka fyllnadsgraden rekommenderas ett antal åtgärder. Dessa omfattar introduktionen av mer flexibla avgångstider, förbättrad samordning och delning av information mellan aktörerna, samt investeringar i digitala verktyg som möjliggör visualisering av lastkapacitet och mer effektiv planering. Standardisering av palltyper identifierades även som en värdeskapande insats. Sammanfattningsvis visar studien att det finns flera tydliga möjligheter till förbättring för att höja fyllnadsgraden i just-in-time-transporter mellan DHL och Volvo. Genom att kombinera organisatoriska, tekniska och kommunikativa förändringar kan både ekonomiska och hållbarhetsrelaterade vinster uppnås, samtidigt som transportflödet blir mer motståndskraftigt och säkert för framtiden. | |
| dc.identifier.coursecode | TEKX01 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/20.500.12380/310402 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | fyllnadsgrad, cross-dock, transporteffektivitet, just-in-time, logistikoptimering, digitalisering | |
| dc.title | Fyllnadsgrad och transporteffektivitet: En analys av DHL Supply Chain och cross-docksamarbetet med Volvo | |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M | |
| local.programme | Ekonomi och produktionsteknik 180 hp (högskoleingenjör) |
