Aktuella urbana godstransportslösningar och dess effekter

Abstract

Urban godslogistik står inför en mängd utmaningar kopplade till bland annat urbanisering, digitalisering och hållbarhet. Det finns ett stort behov av att reducera utsläppen från godstransporter samtidigt som fraktbehoven ökar. För att nya godstransportlösningar ska kunna bli varaktiga måste de accepteras av alla parter som har ett intresse i den urbana godslogistiken. Arbetet gjordes på ett initiativ från Scania som söker kunskap om godstransportlösningar som är aktuella idag och vilken potential dessa har för att implementeras varaktigt. Studien syftar till att utreda vilken påverkan aktuella godstransportlösningar har i form av effekterna på leveransservice, transporteffektivitet, trafiksäkerhet, kostnader och utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar i urbana miljöer. Detta genomfördes genom att identifiera aktuella godstransportslösningar som sedan analyserades med utgångspunkt i dessa effekter. I studiens inledning utfördes en överskådlig litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som behandlade urbana godstransporter för att kunna identifiera aktuella lösningar inom området. Som komplement gjordes en trendanalys i databasen Scopus av hur många artiklar som behandlat dessa godstransportlösningar mellan åren 2011 och 2019. Några av de godstransportlösningar som det antingen hade forskats mycket om sedan 2017 eller vars forskningsmängd hade vuxit under perioden 2011–2019 valdes att studeras vidare. Studiens andra undersökning studerade vilken påverkan dessa godstransportlösningar har på de valda effekterna. I studien identifierades följande godstransportlösningar som aktuella: autonoma fordon, godscyklar, elektrifierade fordon, andra alternativa bränslen, uthämtningsställen, paketskåp, offentligt ansvarstagande och ruttoptimering, delade och optimerade rutter, integrerad gods- och persontransport, koordinering av transporter baserad på GPS-data samt urbana konsolideringscenter. I studiens andra del valdes endast godstransportlösningarna urbana konsolideringscenter, paketskåp, utlämningsställen, batteridrivna lastbilar, godscyklar, drönare samt autonoma leveransrobotar att studeras vidare. Samtliga godstransportslösningar hade förmåga att reducera utsläpp inom den urbana miljön samtidigt som resultatet för de övriga effekterna varierade. Gemensamt för elektrifierade lastbilar, godscyklar och autonoma fordon var den begränsade räckvidden samt deras förmåga att reducera utsläpp. Gemensamt för urbana konsolideringscenter, paketskåp och utlämningsställen är att transporteffektiviteten ökar i form av ökade fyllnadsgrader samt minskade körsträckor och transporttider, samtidigt som det kan medföra en risk för snedfördelning av kostnader och ansvar mellan olika aktörer. Sammanfattningsvis konstaterades att det inte finns någon universell lösning på problemen med urbana godstransporter till följd av variationer mellan olika aktörers intressen samt lokala förutsättningar. Varje fall bör därför utvärderas separat för att valda lösningar ska få maximalt positiv effekt. Vidare konstaterades att ett ökat systemtänk bör eftersträvas inom urbana godstransporter för att utveckla arbetet mot en ökad hållbarhet inom området. En positiv effekt av det ökade systemtänket är att det underlättar implementeringen av kombinationer av godstransportlösningar som kan ge större positiva effekter än om dessa hade implementerats individuellt.