Potentialen hos konsoliderade logistikflöden i urbana områden

Abstract

Göteborg har i dagsläget ett påfrestat trafiknät där urban logistik både bidrar till och påverkas av den stora mängden fordon. Efterfrågan på leveranser ökar från både verksamheter och hushåll, samtidigt som kravet på god leveransservice stiger. Därför är det nödvändigt och relevant att undersöka eventuella förbättringar. Konsolidering av logistikflöden med terminalsystem är en lösning som förväntas medföra förbättring och undersöks av ett antal aktörer inom projektet SMOOTh. Denna studie är en del av projektet SMOOTh och syftar till att undersöka den potentiella förbättringen vid implementering av ett terminalsystem i Göteborg innehållande en samlastningsterminal och en omlastningsterminal. Studien är den första av sitt slag och kan därmed ligga till grund för fortsatt arbete inom området, som i förlängningen kan ge underlag för politiska beslut kring infrastrukturella investeringar och regleringar inom trafiksektorn. Metoden är utformad som en fallstudie innehållande både en enkätstudie genomförd i Nordstan i Göteborg samt insamling av sekundärinformation för det aktuella området. Till följd av frågeställningens kvantitativa karaktär är den data som behandlas i studien också kvantitativ. Genom att beräkna efterfrågan på lastenheter, antalet resulterande leveranser och vilka externa kostnader dessa medför, kunde det nuvarande logistiksystemet i Göteborg kartläggas. Därefter konstruerades ett scenario som representerar implementeringen av ett terminalsystem i Göteborg där en omräkning av systemets parametrar utifrån scenariot genomfördes. Detta för att kunna skapa jämförelsetal som besvarar frågeställningen. Beräkningarna tar endast hänsyn till de urbana logistiksystemens externa kostnader och ser inte till övriga kostnader relaterade till sådana system. Studiens resultat visar på en minskning av externa kostnader med 35 % vid implementering av ett terminalsystem i Göteborg jämfört med nuläget. Det framgår tydligt att trängselkostnader utgör den största kostnaden och därigenom innehar den största förbättringsfaktorn. Däremot rekommenderas att vidare forskning genomförs på flertalet områden för att fastställa och generalisera resultatet över flera geografiska områden. Ytterligare resultat i enlighet med studien skulle kunna bidra till en förändring av infrastruktur och regleringar och därmed leda till bättre stadsmiljö, effektivare transporter och en bevarad leveransservice.