Göteborgs konserthus, konceptmodell

Abstract

Konserthuset Konserthusets ursprungliga del från år 1935 ritades av arkitekten Nils Einar Eriksson. Trots att 30-talet präglades starkt av funktionalismen valde Eriksson att att ge fasaden nyklassicistiska tillägg. Detta för att koppla samman byggnaden med Götaplatsens resterande byggnader och befintliga uttryck. Entréfasadens materialitet domineras av mötet mellan marmor och koppardetaljer och det stora panoramfönstrets möte med den gula tegelfasaden. Byggnadens övriga fasader har en mer genomgående funktionalistisk prägel med raka fönsterband i en tydligt rektangulär grundgeometri. I de djupa fönsternischerna möter byggnadens gula tegelmurar fönstrens ekkarmar och fönsterbleckens ärgade kopparplåt.

Tillbyggnad I början av 1990-talet beslutades att konserthuset skulle renoveras och anpassas för att uppfylla nya krav på funktion och ändamålsenlighet. Projektet resulterade dels i en omfattande restaurering av den befintliga konsertbyggnaden men också i en tillbyggnad som skulle möta behovet av mer verksamhetsyta. År 1999 invigdes tillbyggnaden gjord av White arkitekter med Ulla Antonsson som ansvarig arkitekt. Tillbyggnaden gjordes som ett fristående tillägg som kopplades på det befintliga konserthuset med en hög och smal glasad foajé. Tillbyggnaden används idag som backstageentré och som lokal för övning och administration.