Misskommunikation till sjöss:

Abstract

Sjöfarten är världens största transportslag och med alla dess fartyg måste det finnas kommunikation mellan dem för att de inte ska kollidera i trånga passager, men även på öppet hav där det kan uppstå närsituationer, då kommunikation används på rätt sätt mellan fartyg kan kommunikation hjälpa till att avvärja sådana situationer. Kommunikationen inom sjöfarten är ett problem då den används felaktigt, samtidigt som kommunikation är ett viktigt hjälpmedel för att på ett säkert sätt framföra fartyg över hela jorden. Studien belyser problemet med kommunikation till sjöss genom två olika haverirapporter där misskommunikation är en av orsakerna i den ena och huvudorsak i den andra. Studien belyser hur stor del av alla olyckor till sjöss sker på grund av misskommunikation samt om olyckorna har ökat eller minskat med avgränsning till farvatten närliggande Sverige samt Kanada. Studien avgränsas till 2000-talet och kommunikation mellan två stationer, i dessa fall mellan fartyg. Studien har gjorts med litteratursökning i haverirapporter, vetenskapliga artiklar och årliga rapporter om sjöolyckor i närområdet Sverige och Kanada. Resultatet visar att misskommunikation var huvudorsaken till kollisionen i en av haverirapporterna och att kommunikation kunde ha använts för att undvika kollision i den andra haverirapporten, att företeelsen har ökat på senaste tiden samt att olyckor med kommunikation som huvudorsak är relativt liten. Slutsatserna visar i ena haverirapporten att kommunikation har använts på ett felaktigt sätt utan closed loop communication och i den andra haverirapporten att kommunikation inte använts. I båda haverirapporterna hade kommunikation som använts på ett korrekt sätt varit till god hjälp och hade förhindrat kollisionerna. Nyckelord: