3D-printingens framtid i den svenska byggbranschen En undersökning av 3D-printing som byggmetod med avseende på kostnader, logistik och hållbarhet
Ladda ner
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Publicerad
2023
Författare
Glänte, Gabriel
Gråsjö, Joel
Haglund, Alexander
Jansson, Hampus
Möllbrant, Jesper
Rudberg, Erik
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Problem
Stigande materialkostnader har lett till att den totala kostnaden på byggprojekt ökat. Det finns
indikationer på att stora delar av kostnaderna kan reduceras med effektivare materialhantering
och planering. Branschen har stora råvarubehov och genererar en tredjedel av världens avfall
och är dessutom en av de mest skadedrabbade. En effektivisering av industrin med nya tekniker,
som 3D-printing, skulle kunna få positiva effekter.
Syfte
Studiens syfte var att kvalitativt undersöka hur 3D-printing av stommar kan påverka
byggproduktionen i den svenska byggbranschen med avseende på kostnads-, logistik- och
hållbarhetsaspekter.
Teoretiskt ramverk
Undersökningen utgick från att analysera gångbarheten gentemot etablerade metoder utifrån
kostnader, logistik och hållbarhet. Resultatet diskuterades vidare utifrån affärsmässiga,
innovations- och företagsekonomiska teorier.
Metod
Studiens metod utgjordes av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var sedan av semistrukturerad
karaktär därför att kunna genomföra intervjuer med effektivitet med möjlighet att anpassa och
få mer detaljerade svar. Intervjuerna genomfördes med ett urval av 4 företag inom 3D-printing
samt med 6 svenska etablerade byggföretag för att säkerställa ett representativt och varierat
urval.
Resultat och implikationer
Resultatet visar att det finns potential hos tekniken, bland annat genom minskad materialåtgång,
minskat totalt transportbehov, reducerad mängd arbetskraft, mindre fysiskt krävande och
minskad skadebenägenhet. Utöver dessa aspekter visar tekniken även på möjligheter till ökad
arkitektonisk frihet till i stort sett samma kostnadsbild. Tekniken har även svagheter, bland
annat krävs omfattande investeringskostnader för utveckling, dyrare materialkostnader i
dagsläget samt att materialet har ökad negativ påverkan på klimatet gentemot alternativ.
Tekniken har viss väderkänslighet och kan ge upphov till nya skadesituationer i samspelet
mellan robotik och människa.
Det finns även frågetecken kring storleksordningen av de positiva aspekterna gentemot
existerande tillverkningsmetoder, som prefabricering, gällande stombygge. Branschen saknar
investeringsvilja samtidigt som erfarenhet värderas och existerar, vilket kan motverka att
tekniken tar fäste. Sammantaget konstateras att teknikens effekter inte är lika påtagliga jämfört
med prefabricering.