3D-printingens framtid i den svenska byggbranschen En undersökning av 3D-printing som byggmetod med avseende på kostnader, logistik och hållbarhet

Abstract

Problem Stigande materialkostnader har lett till att den totala kostnaden på byggprojekt ökat. Det finns indikationer på att stora delar av kostnaderna kan reduceras med effektivare materialhantering och planering. Branschen har stora råvarubehov och genererar en tredjedel av världens avfall och är dessutom en av de mest skadedrabbade. En effektivisering av industrin med nya tekniker, som 3D-printing, skulle kunna få positiva effekter. Syfte Studiens syfte var att kvalitativt undersöka hur 3D-printing av stommar kan påverka byggproduktionen i den svenska byggbranschen med avseende på kostnads-, logistik- och hållbarhetsaspekter. Teoretiskt ramverk Undersökningen utgick från att analysera gångbarheten gentemot etablerade metoder utifrån kostnader, logistik och hållbarhet. Resultatet diskuterades vidare utifrån affärsmässiga, innovations- och företagsekonomiska teorier. Metod Studiens metod utgjordes av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var sedan av semistrukturerad karaktär därför att kunna genomföra intervjuer med effektivitet med möjlighet att anpassa och få mer detaljerade svar. Intervjuerna genomfördes med ett urval av 4 företag inom 3D-printing samt med 6 svenska etablerade byggföretag för att säkerställa ett representativt och varierat urval. Resultat och implikationer Resultatet visar att det finns potential hos tekniken, bland annat genom minskad materialåtgång, minskat totalt transportbehov, reducerad mängd arbetskraft, mindre fysiskt krävande och minskad skadebenägenhet. Utöver dessa aspekter visar tekniken även på möjligheter till ökad arkitektonisk frihet till i stort sett samma kostnadsbild. Tekniken har även svagheter, bland annat krävs omfattande investeringskostnader för utveckling, dyrare materialkostnader i dagsläget samt att materialet har ökad negativ påverkan på klimatet gentemot alternativ. Tekniken har viss väderkänslighet och kan ge upphov till nya skadesituationer i samspelet mellan robotik och människa. Det finns även frågetecken kring storleksordningen av de positiva aspekterna gentemot existerande tillverkningsmetoder, som prefabricering, gällande stombygge. Branschen saknar investeringsvilja samtidigt som erfarenhet värderas och existerar, vilket kan motverka att tekniken tar fäste. Sammantaget konstateras att teknikens effekter inte är lika påtagliga jämfört med prefabricering.