Analys av ny utformningsidé för cirkulationsplatser: Hasselcirkeln

Abstract

Syftet med det här examensarbetet är att analysera en ny typ av utformningsidé för Sveriges cirkulationsplatser idag, Hasselcirkeln, som är framtagen av trafikanalytikern Sebastian Hasselblom. Cirkulationsplatser är idag säkrare än vanliga korsningar men det finns fortfarande brister och stor utvecklingspotential gällande säkerhet och framkomlighet. Utformningen av Hasselcirkeln skiljer sig från de vanliga cirkulationerna i Sverige idag då syftet är att förare inte ska behöva byta fil i cirkulationen med undantag vid en U-sväng. Vid en U-sväng ska förarna använda sig av ett turbinmålat körfält vilket ger föraren en säker vänstersväng i trafiken då de inte behöver ta hänsyn till trafik i vänster körfält som i de nuvarande cirkulationsplatserna då de vävs in i körfältet. Osäkerhet vid infart och utfart i tvåfiliga cirkulationsplatser minskar då det endast finns ett körfält att välja vid in- och utfart i Hasselcirkeln. Detta bidrar till en minskning av konfliktpunkter i cirkulationen med ungefär 36% samt en förväntad kapacitetsökning med ungefär 22%. I det här examensarbetet diskuteras även utformningen och om hur föraren påverkas av omställning till Hasselcirkeln. Metoden vi använt består av analyser i simuleringsprogram och drönarfilmer på befintliga cirkulationsplatser, litteraturstudier samt diskussion med Sebastian Hasselblom. Då det inte finns en implementerad Hasselcirkel att analysera är resultaten teoretiska men de visar att Hasselcirkeln är en mycket gynnsam uppgradering av de redan befintliga cirkulationsplatserna gällande säkerhet och kapacitet i trafiken.