Riskbedömning och Grundvattenskydd: Metodutveckling genom en fallstudie av Dalsjöfors
Ladda ner
Publicerad
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Grundvatten utgör en av våra mest värdefulla resurser för dricksvattenförsörjning och är
därmed av största betydelse för samhället. I takt med att klimatförändringar intensifieras och
befolkningen växer, krävs det långsiktiga strategier för att skydda och bevara våra
grundvattenresurser. Ett effektivt sätt att minska risken för förorening är att inrätta
vattenskyddsområden. Tidigare utformades sådana områden med fokus på grundvattnets
transporttid i marken, men modern metodutveckling riktas nu mer uppmärksamhet mot
risken för att föroreningar ska nå akvifären.
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för riskanalys av grundvattentäkter, samt att
tillämpa denna metod genom en fallstudie av grundvattentäkten i Dalsjöfors. Målet var att
identifiera potentiella hot, kartlägga riskfaktorer och föreslå relevanta skyddsåtgärder för att
minska risken för förorening av grundvattnet. Genom detta utvärderades även metodens
användbarhet och tillförlitlighet. Arbetet syftade därmed till att ge både konkreta
åtgärdsförslag för Dalsjöfors och ett underlag för framtida riskanalyser av liknande
grundvattentäkter. Utöver detta identifierades ett antal ekosystemtjänster som grundvattnet
bidrar med utöver dricksvatten, för att ge en mer heltäckande bild av dess samhällsvärde och
miljömässiga betydelse.
Riskbedömningen i studien utgår från ett flertal faktorer: markens sårbarhet, sannolikheten att
en händelse inträffar, spridningsförmåga och hälsofara. Bedömning av sårbarheten har
genomförts med hjälp av DRASTIC-metoden, som baseras på områdets geologiska och
hydrologiska förhållanden. Möjliga föroreningskällor har identifierats genom platsbesök samt
genom studie av Länsstyrelsens EBH-karta, där potentiellt förorenade områden har redovisats.
Varje identifierad föroreningskälla har därefter bedömts individuellt utifrån sannolikheten att
en förorening når akvifären och dess potentiella konsekvenser på dricksvattenkvaliteten.
Dessa faktorer har sammanvägts i en riskpoängsmatris som genererat en slutgiltig riskpoäng
för varje källa. Denna poäng ligger till grund för rekommendationer kring hur skyddsområden
bör avgränsas samt vilka ytterligare åtgärder som kan krävas för att minimera risken för
påverkan på grundvattnet.
Genomförande av vald metod resulterade i en karta över markens sårbarhet framtagen med
DRASTIC-metoden, identifiering av 17 riskkällor i analysområdet och riskpoäng för samtliga.
Poängsättningen för varje riskkälla motiveras kort med avseende på de parametrar vars
bedömning föranletts av egna avvägningar och antaganden.
Riskanalysen visar att täkten är särskilt utsatt på grund av områdets geologi. De riskkällor som
utgör de största riskerna är textilindustri, träimpregnering, deponier, bränder och vägtrafik.
Dessa hotar grundvattentäkten, vilket motiverar behovet av förstärkta skyddsåtgärder.
Metoden som utvecklats i arbetet bedöms vara måttligt framgångsrik. Resultatet är i vår
mening rimligt men metoden har en del brister som skulle behöva åtgärdas. Några exempel på
svagheter som identifierats är hanteringen av läckage från nedlagda föroreningskällor samt
bristande stringens i poängsättningen av vissa parametrar. En utvecklad variant av metoden
som framtagits skulle kunna användas i bred skala för att göra sårbarhetsbedömningar av
grundvattentäkter runt om i landet.