Hur kan social hållbarhet mätas vid ett projekt? En fallstudie av Skanskas kontorsbyggnadsprojekt Citygate
| dc.contributor.author | Smedberg, Edvin | |
| dc.contributor.author | Ömar Törnqvist, Sebastian | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
| dc.contributor.examiner | Palme, Ulrika | |
| dc.contributor.supervisor | Palme, Ulrika | |
| dc.date.accessioned | 2019-08-06T11:49:31Z | |
| dc.date.available | 2019-08-06T11:49:31Z | |
| dc.date.issued | 2019 | sv |
| dc.date.submitted | 2019 | |
| dc.description.abstract | Detta examensarbete bygger på en fallstudie av kontorsbyggnadsprojektet Citygate, som enligt plan ska stå färdig våren 2022 i Gårda, centrala Göteborg. Marken har tilldelats Skanska genom en direktanvisning med särskilda krav på hållbarhet, med social hållbarhet i fokus. Studiens syfte är att utreda hur Skanska och Göteborgs Stad kan mäta samt vad som kan mätas gällande social hållbarhet för Citygate. Resultatet i studien baseras på en analys av styrande dokument samt intervjuer och forskningslitteratur. Studien ska således avgöra applicerbarheten av befintliga mätmetoder rörande social hållbarhet på projekt Citygate. I teorikapitlet sammanfattas hur dagens forskning ser på definitionen av begreppet social hållbarhet och hur olika social hållbarhet kan uppfattas beroende på vem som tolkar. Det ges även förslag på relevanta metoder som används för mätning av social hållbarhet. Vidare behandlas även indikatorers syfte och användning inom mätningar. Projektets sociala hållbarhet präglas av tidiga insatser mot unga personer inom skolan i utsatta områden med långsiktiga effekter för samhället och ligger i linje med Göteborgs Stads strategier för att främja social hållbarhet. Aktiviteterna främjar integration, höjda betyg samt fungerar som ögonöppnare för nämnda personer gentemot byggbranschen. Slutsatsen av detta arbete är att ingen av de metoder som har identifierats och analyserats anses vara användbara för Citygate. Problemet ligger i att kunna veta att det är just projektets aktiviteter som ger eventuella, samhälleliga effekter. Däremot kan det kontrolleras att Skanska har genomfört aktiviteter, hur många som “exponerats” och antalet nedlagda arbetstimmar från Skanskas anställda. Utifrån detta har ett förslag till en utvärderingsprincip gällande projektets sociala hållbarhet utformats av författarna. | sv |
| dc.identifier.coursecode | TEKX01 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/300090 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | E2019:091 | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | Social hållbarhet | sv |
| dc.subject | Hållbar utveckling | sv |
| dc.subject | Mätning | sv |
| dc.subject | Mätmetod | sv |
| dc.subject | Citygate | sv |
| dc.subject | Byggprojekt | sv |
| dc.title | Hur kan social hållbarhet mätas vid ett projekt? En fallstudie av Skanskas kontorsbyggnadsprojekt Citygate | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M2 |