Användning och förståelse av kostnadskalkyler vid produktutveckling
| dc.contributor.author | Lind, Isak | |
| dc.contributor.author | Lindahl, Johan | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
| dc.contributor.examiner | Sunesson, Kaj | |
| dc.contributor.supervisor | Sunesson, Kaj | |
| dc.date.accessioned | 2020-10-26T10:16:37Z | |
| dc.date.available | 2020-10-26T10:16:37Z | |
| dc.date.issued | 2020 | sv |
| dc.date.submitted | 2020 | |
| dc.description.abstract | För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga i allt mer globaliserade marknader är det essentiellt för företag att ständigt utveckla sina produkter och tjänster. För produktionsföretag är en nyckelfaktor att behålla produktionskostnader på en rimlig nivå för att inte försäljningspriset för potentiella nya produkter ska bli för högt och att kunder därmed väljer en annan leverantör (Almeida & Cunha, 2017). Vid produktutvecklingsprocessen kan produktutvecklingsteam använda sig av kostnadskalkyler som informationskälla för att, med belägg, kunna fatta beslut om vilka produkter som är lämpliga att producera för att generera värde till företaget. Att använda kostnadskalkyler som informationskälla vid framtagningen av nya produkter har även visat sig extra fördelaktigt om företag producerar nya produkter, vars egenskaper påminner om befintligt sortiment (Daschbach & Apgar, 1988). Det finns däremot ett stort antal olika modeller för kostnadskalkyler, vilka bistår med olika mycket data med olika hög trovärdighetsgrad (Ax, Johansson, & Kullvén, 2015). Eftersom det sällan är produktutvecklingsteam som tar fram kostnadskalkyler kan det vara svårt för team att ta in och förstå den information som kostnadskalkyler förser. Därtill, eftersom informationsmängden som kostnadskalkyler förser varierar beroende på vilken kostnadskalkyleringsmodell som används kan det vara svårt för produktutvecklingsteam att sortera fram den data som är relevant vid beslut om en potentiell ny produkt ska produceras eller inte (Fortuin & Omta, 2007). Denna studie har utförts med utgångspunkt i ovanstående problem och utifrån ett produktutvecklingsteams perspektiv för att förstå hur produktutvecklingsteam kan använda kostnadskalkyler som stöd vid framtagningen av nya produkter med liknande egenskaper, samt vad som gör kostnadskalkyler svårförståeliga respektive lättförståeliga. För att erhålla insikter om hur kostnadskalkyler kan ge stöd åt produktutvecklingsteam samt vad som bidrar med förståelse i kontexten att använda kostnadskalkylen vid framtagningen av nya produkter med liknande egenskaper har en fallstudie genomförts på ett medelstort företag, vars produkter delar flertalet egenskaper. Fallstudien inkluderade en intervjuserie med fallföretagets produktutvecklingsteam samt en framtagning av en ny kostnadskalkyl för fallföretaget. Slutsatsen av studien relaterat till hur produktutvecklingsteam kan ta till sig och förstå information från kostnadskalkyler är att en homogen struktur på kostnadskalkyler har stor betydelse. Studien visade även att om strukturen är tillräckligt logisk behöver användaren av kalkylen inte nödvändigtvis någon tidigare utbildning i företagsekonomi för att förstå kalkylen. Slutligen, I bemärkelsen av vilken information produktutvecklingsteam kan utvinna och använda vid framtagningen av nya produkter med liknande egenskaper visade studien att information relaterat till hur nya produkter ska belastas med omkostnader var av högt värde. Slutsatsen kan därav dras att det är lämpligt att använda kostnadskalkyler som detaljerat beskriver hur omkostnader fördelas och hur de ska fördelas för potentiella nya produkter. | sv |
| dc.identifier.coursecode | TEKX01 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/301957 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | E2019_115 | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.title | Användning och förståelse av kostnadskalkyler vid produktutveckling | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M |