Risken i småsparares investeringar
dc.contributor.author | Forsberg, Olle | |
dc.contributor.author | Jörnelius, William | |
dc.contributor.author | Lidal, Johan | |
dc.contributor.author | Nazemi, Pouya | |
dc.contributor.author | Wramdemark, Viktor | |
dc.contributor.author | Österberg, Oliver | |
dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
dc.contributor.examiner | Bohlin, Erik | |
dc.contributor.supervisor | Wramsby, Gunnar | |
dc.date.accessioned | 2021-09-07T06:50:41Z | |
dc.date.available | 2021-09-07T06:50:41Z | |
dc.date.issued | 2021 | sv |
dc.date.submitted | 2020 | |
dc.description.abstract | Finansiell risk kan definieras som sannolikheten av en viss förlust och har funnits lika länge som möjligheten att göra finansiella investeringar. Finansiell risk är ett väldigt brett område som utgörs av flera delområden. Ett av dessa områden behandlar den risk som är kvantifierbar, det vill säga risk som går att mäta med hjälp av sannolikheter. Ett vanligt antagande förknippat till finansiell risk är att investerare generellt och småsparare speciellt är förlustaverta, vilket innebär att nedåtrisken är viktigare än uppåtrisken. I takt med att småspararnas finansiella investeringar växer sig allt större ökar även behovet av att mäta risken i dessa investeringar. Studien syftar till att analysera nedåtrisk i svenska småsparares finansiella investeringar. Den teoretiska referensramen inleds med en djupdykning i vad ett investmentbolag och ett index är för att kunna analysera de kvantitativa nedåtriskerna i dessa tillgångar. Vidare består avsnittet av teori angående olika finansiella riskmått som kan användas för att mäta finansiell risk och mer specifikt nedåtrisk. För att kunna diskutera förhållandet mellan risk och avkastning inkluderas även ett avsnitt om olika marknadshypoteser samt riskprofiler i teorikapitlet. Avslutningsvis följer ett avsnitt om extremvärdesteori och hur ESG och etik kan påverka en tillgångs nedåtrisk. iv I metodkapitlet presenteras val och motiveringar av vilka riskmått och fördelningar som användes för att nå syftet med studien. För att beräkna risken i svenska småsparares investeringar krävs det vidare att tillgångar representativa för småsparares investeringar väljs ut. I syfte att ge rekommendationer kring vilka investeringar som är lämpliga för specifika grupper av småsparare krävs ytterligare förståelse av branschen och avsnitten kring riskaversion och risktolerans kompletteras därför med intervjuer av branschaktörer. Studiens resultat visar på att VaR- och ES-nivåer, och därmed nedåtrisken, generellt är lägre för index än för investmentbolag. Relationen mellan tillgångarna är i många fall väldigt lika för olika konfidensintervall, beräkningsmetoder samt tidshorisonter. För alla småsparare är det dock inte säkert att den lägre risken i ett indexsparande väger upp mot den potentiellt lägre avkastningen över tid. Särskilt för yngre personer kan ett högre risktagande genom en investering i ett investmentbolag vara gynnsamt om investeringen samtidigt förknippas med högre förväntad avkastning. | sv |
dc.identifier.coursecode | TEKX04 | sv |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/304047 | |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | TEKX04-21-04 | sv |
dc.setspec.uppsok | Technology | |
dc.subject | nedåtrisk | sv |
dc.subject | value-at-risk | sv |
dc.subject | expected shortfall | sv |
dc.subject | extremvärdesteori | sv |
dc.subject | småsparare | sv |
dc.title | Risken i småsparares investeringar | sv |
dc.type.degree | Examensarbete på kandidatnivå | sv |
dc.type.uppsok | M2 |