Ett arbetssätt för att underlätta trygghetsundersökningar i fastighetsbranschen: baserat på studie av den upplevda tryggheten i Fredstan, Göteborg
| dc.contributor.author | Hedin, Angela | |
| dc.contributor.author | Johansson, Patricia | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.examiner | Lindahl, Göran | |
| dc.contributor.supervisor | Lindahl, Göran | |
| dc.date.accessioned | 2022-07-28T07:01:07Z | |
| dc.date.available | 2022-07-28T07:01:07Z | |
| dc.date.issued | 2022 | sv |
| dc.date.submitted | 2020 | |
| dc.description.abstract | Enligt mål 11 av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling ska hållbara städer och samhällen utvecklas för att bland annat tillgodose trygghet och säkerhet i stadsmiljö. Detta är ett arbete som kräver samarbete mellan flera aktörer och eftersom fastighetsägare förvaltar den byggda miljön så ansvarar de för att skapa inbjudande och trygga områden. Trots att arbetet är viktigt så saknas det idag underlag för att veta hur effektivt fastighetsägares trygghetsarbete är. Syftet med detta examensarbete är att undersöka strategier för ett mätverktyg som kan vägleda och effektivisera trygghetsarbete. Fredstan är ett shoppingområde i centrala Göteborg som upplevs som otryggt. Speciellt när kontor och butiker är stängda. En negativ upplevelse kvarstår trots att brottsstatistiken har minskat, vilket kan leda till att Fredstan undviks och får ett dåligt rykte vilket i sin tur påverkar attraktiviteten för företag att etablera sig där. Examensarbetet har utförts genom att förankra förstudien och fallstudien med den teoretiska referensramen. Metoden utgör en fallstudiedesign av Vasakronans hyresgäster och Fredstans besökares upplevda trygghet i Fredstan, som föranleddes med en explorativ förstudie för att få fram underlag. Resultatet visar att både hyresgäster och besökare upplever Fredstan som mer otryggt under kvälls- och nattid. Vidare har en lista på vad som är viktigt för de som befinner sig i området tagits fram och förmedlas som indikatorer för att mäta upplevd trygghet. Denna sammanställning föreslås att användas som underlag vid framtida undersökningar. En analys av resultatet visar på att fastighetsägare kan använda konceptet Social Return on Investment, SROI, för att mäta effekten av vidtagna trygghetsåtgärder. SROI har tillsammans med förståelsen för metoden som trygghetsundersökningar kräver resulterat i ett arbetssätt som föreslås att användas vid mätning av upplevd trygghet. Slutsatsen är att arbete med social hållbarhet kan utvärderas och behöver utvärderas för att ge en rättvisande bild av allt arbete som ett fastighetsbolag gör. Inte bara det ekonomiska eller miljömässiga, utan även det sociala. Däremot ger inte utvärderingar exakta värden och bör användas med beaktning. | sv |
| dc.identifier.coursecode | ACEX20 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/305241 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | SROI, fastighetsbolag, social hållbarhet, gatumiljö | sv |
| dc.subject | förvaltning, upplevd trygghet | sv |
| dc.title | Ett arbetssätt för att underlätta trygghetsundersökningar i fastighetsbranschen: baserat på studie av den upplevda tryggheten i Fredstan, Göteborg | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på kandidatnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M2 |