Avfallsförordningen; ett ideal eller verklighet

Abstract

Agenda 2030 presenterades den 1 januari år 2016 av FN:s och innehåller de gemensamma målen för en hållbar utveckling. Byggsektorn står ansvarig för 22 procent av nationens totala växthusgasutsläpp. Det är därmed av stor betydelse att förstå hur beslut och val som tas i byggsektorn påverkar utvecklingen mot en hållbar byggsektor. I projekteringsskedet finns det stora möjligheter och utvecklingspotential att göra val som minimerar byggandets klimatpåverkan. Den nya versionen av Avfallsförordningen (SFS 2023:936) reglerar bygg- och rivningsavfall i Sverige med syftet att främja ekologisk hållbarhet. Förordningen innebär att krav ställs på byggföretagen, inklusive möjligheten till dispens från vissa lagkrav under specifika omständigheter. Syftet med examensarbetet är att undersöka och utreda vilka specifika omständigheter som genererar dispens enligt avfallsförordningen SFS 2020:614 inom byggsektorn. Genom att analysera och konkretisera dessa omständigheter ämnar arbetet att skapa insikter och kunskap för framtida riktlinjer med hänsyn till att främja hållbart agerande. Undersökningsstrategi utgår från en flermetodsforskning som ansats där dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer tillämpas som undersökningsmetoder. Resultatet indikerar att omständigheterna som genererar dispens från Avfallsförordningen SFS 2020:614 är unika för varje enskilt fall. Varje dispensansökan bedöms individuellt och en skillnad som identifierats beror på byggprojektets geografiska plats. Det finns även brister som genomsyrar hela byggsektorns värdekedja, där tillgång till resurser och kompetens hos aktörerna påverkar sektorns hållbarhetsinsatser. Det finns behov av tydligare riktlinjer för att styra aktörernas arbete med byggavfall. Detta har resulterat i den framtagna handlingsplanen FRAMSTEG - Framtidens Samverkan och Tillvägagångssätt för hållbart byggande, vilket syftar till att främja ekologisk hållbarhet.