Dumpade muddermassors påverkan på svenska kustvatten
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Publicerad
2023
Författare
Leinonen, Richard
Olsson, Gustav
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
I svenska vatten har föroreningar i bottensediment ökat på grund av mänskliga aktiviteter. När muddermassor förflyttas på grund av muddring/utökning av området så måste dessa muddermassor dumpas på en ny plats där de riskerar att förorena det marina området kring dumpningsplatsen
Rapporten behandlar hur mycket föroreningar som kan spridas vid dumpning av muddermassor. Genom att analysera koncentrationer av föroreningar i muddermassor kan man beräkna hur stora föroreningsmängder som finns i svenska hamnar samt farleder, och därmed göra en riskanalys för att se hur skadliga dessa är för den marina miljön.
För att undersöka detta så har arbetet sammanställt muddrings- och dumpningsärenden från en databas från Havs- och Vattenmyndigheten för att beräkna hur stora mängder föroreningar som sprids till havsmiljön vid dumpning. Vid tillståndsprövning av dumpningsärenden så används i regel en metodik från Naturvårdsverket där riskklasser för olika föroreningar är framtagna baserade på hur mycket koncentrationerna avviker från genomsnittliga naturliga koncentrationer. En nackdel med denna metodik är att riskklasserna inte är baserade på faktisk risk för negativa effekter på miljön. Därför var ett syfte med den här studien att just beräkna miljörisken för olika muddermassor baserad på faktisk risk för negativa effekter på sedimenterande organismer. Miljörisken har beräknats genom riskkvoter där uppmätta koncentrationer av föroreningar i muddermassorna jämförs med miljökvalitetsnormer (gränsvärden). Därefter summeras de enskilda ämnenas riskkvoter till en så kallad kumulativ riskkvot som beskriver den totala miljörisken som muddermassan har för marina sedimentlevande organismer. Om den kumulativa riskkvoten överskrider 1 finns en oacceptabel risk för miljön. Resultaten från studien som baseras på 64 muddringsärenden visar att den genomsnittliga kumulativa riskkvoten var 23,2 och där den högsta riskkvoten var 102.
Studien redogör även hur tingsrätten bedömer miljörisken i ett specifikt rättsfall för att belysa hur miljöskadliga ämnen bedöms innan dumpnings tillstånd ges. Tingsrätten använde sig då av Naturvårdsverkets femgradiga skala för att bedöma koncentrationen i muddermassorna. Utöver det så har en jämförelse gjorts med Naturvårdsverkets bedömningssätt och miljökvalitetsnormer för att tydliggöra de skillnader och likheter som finns.