Dumpade muddermassors påverkan på svenska kustvatten

dc.contributor.authorLeinonen, Richard
dc.contributor.authorOlsson, Gustav
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskapersv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciencesen
dc.contributor.examinerHassellöv, Ida-Maja
dc.contributor.supervisorYtreberg, Erik
dc.date.accessioned2023-10-27T05:36:54Z
dc.date.available2023-10-27T05:36:54Z
dc.date.issued2023
dc.date.submitted2023
dc.description.abstractI svenska vatten har föroreningar i bottensediment ökat på grund av mänskliga aktiviteter. När muddermassor förflyttas på grund av muddring/utökning av området så måste dessa muddermassor dumpas på en ny plats där de riskerar att förorena det marina området kring dumpningsplatsen Rapporten behandlar hur mycket föroreningar som kan spridas vid dumpning av muddermassor. Genom att analysera koncentrationer av föroreningar i muddermassor kan man beräkna hur stora föroreningsmängder som finns i svenska hamnar samt farleder, och därmed göra en riskanalys för att se hur skadliga dessa är för den marina miljön. För att undersöka detta så har arbetet sammanställt muddrings- och dumpningsärenden från en databas från Havs- och Vattenmyndigheten för att beräkna hur stora mängder föroreningar som sprids till havsmiljön vid dumpning. Vid tillståndsprövning av dumpningsärenden så används i regel en metodik från Naturvårdsverket där riskklasser för olika föroreningar är framtagna baserade på hur mycket koncentrationerna avviker från genomsnittliga naturliga koncentrationer. En nackdel med denna metodik är att riskklasserna inte är baserade på faktisk risk för negativa effekter på miljön. Därför var ett syfte med den här studien att just beräkna miljörisken för olika muddermassor baserad på faktisk risk för negativa effekter på sedimenterande organismer. Miljörisken har beräknats genom riskkvoter där uppmätta koncentrationer av föroreningar i muddermassorna jämförs med miljökvalitetsnormer (gränsvärden). Därefter summeras de enskilda ämnenas riskkvoter till en så kallad kumulativ riskkvot som beskriver den totala miljörisken som muddermassan har för marina sedimentlevande organismer. Om den kumulativa riskkvoten överskrider 1 finns en oacceptabel risk för miljön. Resultaten från studien som baseras på 64 muddringsärenden visar att den genomsnittliga kumulativa riskkvoten var 23,2 och där den högsta riskkvoten var 102. Studien redogör även hur tingsrätten bedömer miljörisken i ett specifikt rättsfall för att belysa hur miljöskadliga ämnen bedöms innan dumpnings tillstånd ges. Tingsrätten använde sig då av Naturvårdsverkets femgradiga skala för att bedöma koncentrationen i muddermassorna. Utöver det så har en jämförelse gjorts med Naturvårdsverkets bedömningssätt och miljökvalitetsnormer för att tydliggöra de skillnader och likheter som finns.
dc.identifier.coursecodeMMSX16
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/20.500.12380/307268
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.titleDumpade muddermassors påverkan på svenska kustvatten
dc.type.degreeExamensarbete på kandidatnivåsv
dc.type.degreeBachelor Thesisen
dc.type.uppsokM2
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
Grupp 96 - Leinonen & Olsson - Dumpade muddermassors påverkan på svenska kustvatten.pdf
Storlek:
796.7 KB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
2.35 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning: