BIM och dess juridiska hinder; en undersökning av juridiska problem vid användning av BIM

Abstract

Byggbranschen är central i samhället genom att skapa jobb, bostäder och stödja företagstillväxt, men har nyligen mött utmaningar som förseningar, förluster samt kritik för kvalitets- och säkerhetsproblem. Teknikutvecklingen har däremot haft en positiv påverkan på detta. BIM en del av denna utveckling har gått ifrån att vara ett modelverktyg till att användas för projektledning och samordning i olika projekt. Detta har lett till branschen utvecklats och effektiviserats. Tidigare forskning har pekat på att det krävs en reform i de standardavtalen som används i byggbranschen. Dessutom har andra hinder bortsett från juridik såsom kunskapsbrist och även rädslan att investera i BIM spelat en stor faktor i hur dagsläget ser ut för BIM. Detta arbete undersöker juridiska problem relaterade till BIM-användning i kontrakt mellan beställare och entreprenör. Det tar även hänsyn till andra hinder som kan påverka de juridiska aspekterna. Arbetet har genomförts genom intervjuer och litteraturstudie. Resultaten visade att det för närvarande inte finns några betydande juridiska hinder mellan beställare och entreprenörer. Företag upplever att de kan använda BIM i den utsträckning de vill utan juridiken inte hindrar dem. Detta beror BIM-modeller i sig inte är kontraktshandlingar vilket beror på andra faktorer. Bristande lönsamhet är särskilt relevant för mindre företag med begränsade resurser då tenderar att hålla sig till traditionella metoder. Detaljeringsnivån i BIM-modeller är för närvarande låg vilket gör att de inte har någon användbarhet kontrakt. En standardisering av standardavtal gällande detaljeringsgraden hade kunnat ändra detta. När det blir vanligare att hela BIM-modeller används i kontraktshandlingarna kan juridiska problem uppstå och juridiska hinder blir relevanta