En nulägesanalys av kunskap och lärande inom svensk byggindustri
Typ
Examensarbete på grundnivå
Program
Publicerad
2021
Författare
Bokvist, Oliver
Miari, Alfons
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
År 2019 uppgick kostnaderna för byggfel i Sverige till ca 60–80 miljarder kronor. Med
följdfelen inräknat uppgår de till 110 miljarder kronor. Anledningen till majoriteten av dessa
fel kan hänvisas till motivation, tid och kunskap. Torts detta kunde branschen samtidigt
producera byggnader som idag fungerar felfritt. Det betyder att de företag som producerat de
felaktiga byggnaderna och åtgärdat dem nu bör veta varför problemen uppstod och hur de
förhindrar att det sker i framtiden. Så är inte fallet då samma misstag sker igen fast på andra
projekt. Genom att ta till vara den kompetens som finns och att generera ny kunskap, kan
företag göra besparingar i form av både tid och pengar. Den undersökning som presenteras i
detta arbete studerar hur några branschledande och några mindre företag arbetar med
kunskapsöverföring och kunskapshantering. Frågeställningar som besvaras;
- Positiva och negativa aspekter med företagens kunskapshantering jämfört med
litteratur inom området?
- Hur arbetar företagen med att överföra och hantera kunskap inom organisationen?
- Hur hanterar företagen fel i byggprojekt samt företagskulturella förutsättningar inom
respektive organisation?
Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod och rapporten består av tre
huvuddelar; teoretisk referensram, empiri och analys. I teoriavsnittet lyfts tidigare forskning
om kunskap och hur kunskap kan hanteras som en organisatorisk resurs. Empirin presenteras
som en sammanfattning av de genomförda intervjuerna och förhåller sig till ämnena
kunskapshantering, företagskultur och ekonomi. I undersökningen genomfördes totalt 10
intervjuer med beställare, entreprenörer och konsultföretag. I analysdelen har en komparativ
metod genomförts där en framtagen modell kategoriserar nyckelfaktorer identifierade från
intervjuerna.
Resultatet i denna undersökning visar att det finns stora skillnader i hur långt olika företag har
kommit i sitt arbete att systematisera kunskapsöverföring. De vi intervjuat har mycket olika
förutsättningar för att lagra och dela sina erfarenheter trots att alla känner att det är en
nödvändig åtgärd för att driva utvecklingen framåt. De olika lösningar som presenteras av
företagen variera mycket från varandra och de modeller som litteraturen hänvisar till. Ingen
av de intervjuade företagen har en lösning som är komplett i den aspekt att det inte bär med
sig någon typ av belastning på företaget. Detta framkommer i att den generella attityden till
kunskapsöverföring är att det känns som extra jobb även om dess syfte är att i slutändan
minimera jobbet som krävs att färdigställa ett projekt.