En nulägesanalys av kunskap och lärande inom svensk byggindustri
| dc.contributor.author | Bokvist, Oliver | |
| dc.contributor.author | Miari, Alfons | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.examiner | Strid, Marie | |
| dc.contributor.supervisor | Karlsson, Yngve | |
| dc.date.accessioned | 2021-07-26T07:26:09Z | |
| dc.date.available | 2021-07-26T07:26:09Z | |
| dc.date.issued | 2021 | sv |
| dc.date.submitted | 2020 | |
| dc.description.abstract | År 2019 uppgick kostnaderna för byggfel i Sverige till ca 60–80 miljarder kronor. Med följdfelen inräknat uppgår de till 110 miljarder kronor. Anledningen till majoriteten av dessa fel kan hänvisas till motivation, tid och kunskap. Torts detta kunde branschen samtidigt producera byggnader som idag fungerar felfritt. Det betyder att de företag som producerat de felaktiga byggnaderna och åtgärdat dem nu bör veta varför problemen uppstod och hur de förhindrar att det sker i framtiden. Så är inte fallet då samma misstag sker igen fast på andra projekt. Genom att ta till vara den kompetens som finns och att generera ny kunskap, kan företag göra besparingar i form av både tid och pengar. Den undersökning som presenteras i detta arbete studerar hur några branschledande och några mindre företag arbetar med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Frågeställningar som besvaras; - Positiva och negativa aspekter med företagens kunskapshantering jämfört med litteratur inom området? - Hur arbetar företagen med att överföra och hantera kunskap inom organisationen? - Hur hanterar företagen fel i byggprojekt samt företagskulturella förutsättningar inom respektive organisation? Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod och rapporten består av tre huvuddelar; teoretisk referensram, empiri och analys. I teoriavsnittet lyfts tidigare forskning om kunskap och hur kunskap kan hanteras som en organisatorisk resurs. Empirin presenteras som en sammanfattning av de genomförda intervjuerna och förhåller sig till ämnena kunskapshantering, företagskultur och ekonomi. I undersökningen genomfördes totalt 10 intervjuer med beställare, entreprenörer och konsultföretag. I analysdelen har en komparativ metod genomförts där en framtagen modell kategoriserar nyckelfaktorer identifierade från intervjuerna. Resultatet i denna undersökning visar att det finns stora skillnader i hur långt olika företag har kommit i sitt arbete att systematisera kunskapsöverföring. De vi intervjuat har mycket olika förutsättningar för att lagra och dela sina erfarenheter trots att alla känner att det är en nödvändig åtgärd för att driva utvecklingen framåt. De olika lösningar som presenteras av företagen variera mycket från varandra och de modeller som litteraturen hänvisar till. Ingen av de intervjuade företagen har en lösning som är komplett i den aspekt att det inte bär med sig någon typ av belastning på företaget. Detta framkommer i att den generella attityden till kunskapsöverföring är att det känns som extra jobb även om dess syfte är att i slutändan minimera jobbet som krävs att färdigställa ett projekt. | sv |
| dc.identifier.coursecode | ACEX20 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/303794 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.title | En nulägesanalys av kunskap och lärande inom svensk byggindustri | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M |