Från detaljplaneprocess till detaljplaneprojekt En fallstudie om Sveriges detaljplaneprocess med förslag till effektivisering

Visa enkel post
dc.contributor.authorAhlstedt, Alex
dc.contributor.authorWickström, Andreas
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)en
dc.contributor.examinerMarcus, Lars
dc.date.accessioned2024-07-02T14:50:37Z
dc.date.available2024-07-02T14:50:37Z
dc.date.issued2024
dc.date.submitted
dc.description.abstractoverket konstaterade år 2024 att 70 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som rapporterar bostadsbrist (Boverket, 2024a). Konsekvenserna av en utbredd bostadsbrist är många, däribland att det hindrar näringslivets utveckling, försvårar kompetensförsörjning och begränsar ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden (Svenskt Näringsliv, 2019). En bidragande faktor till denna bostadsbrist är att det byggs för lite och ett skäl till detta är en ineffektiv detaljplaneprocessen. I rapporten Inneffektivt stadsbyggande - erfarenheter av nuvarande lagar, regler och arbetssätt i praktiken fastställer Alvenhdahl (2023) att det har uppstått en allmän uppfattning om att detaljplaneprocessen tar onödigt lång tid. Detta påstående stärks av en studie utförd av Sveriges Kommuner och Regioner (2024), SKR, som visar på en viss ökning av handläggningstiderna för en detaljplan. Omfattande forskning har bedrivits för att försöka effektivisera denna process, vilket är avgörande för att förhindra en stagnerad samhällsutveckling. Examensarbetet syftar till att effektivisera detaljplaneprocessen genom att öka förståelsen för hur projektledning och funktionella tidplaner kan integreras i processen. Arbetet berör även kulturskillnader mellan kommun och exploatör och hur det påverkar processen. Examensarbetet är en kvalitativ fallstudie av Sveriges detaljplaneprocess baserad på semistrukturerade intervjuer som utgår från ett subjektivt icke-sannolikhetsurval. Resultatet ledde fram till en best-practice modell där detaljplaneprocessen paketeras som ett projekt. Best-practice modellen innefattar förslag på funktionella tidplaner, resursidentifiering och allokering samt effektiv kommunikation och förbättrat samarbete. Resultatet visar också att det finns en skillnad i kultur mellan kommun och exploatör som hämmar samarbetet. Förslagen i denna undersökning ska användas för att omvandla detaljplaneprocessen till ett effektivt detaljplaneprojekt inom dagens regelverk och förutsättningar.
dc.identifier.coursecodeACEX20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/20.500.12380/308207
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectDetaljplan
dc.subjectDetaljplaneprocess
dc.subjectEffektivisering
dc.subjectResurser
dc.titleFrån detaljplaneprocess till detaljplaneprojekt En fallstudie om Sveriges detaljplaneprocess med förslag till effektivisering
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
local.programmeAffärsutveckling och entreprenörskap 180 p.
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
ACEX20 - Alex Ahlstedt och Andreas Wickström.pdf
Storlek:
1.27 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Ladda ner
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
2.35 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning:
Ladda ner
Samling
Examensarbeten på grundnivå