Optimering av stålpålar till utbyggnaden av kraftnätet
| dc.contributor.author | Idvall, Holger Karmefors | |
| dc.contributor.author | Lavass, William Kléen | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | en |
| dc.contributor.examiner | Karlsson, Mats | |
| dc.contributor.supervisor | Karlsson, Mats | |
| dc.date.accessioned | 2024-07-03T11:02:40Z | |
| dc.date.available | 2024-07-03T11:02:40Z | |
| dc.date.issued | 2024 | |
| dc.date.submitted | ||
| dc.description.abstract | I Sverige ska det den närmsta tiden investeras miljardbelopp i utbyggnaden av kraftnäten vilket skall bidra till den omställning till en ökad elanvändning och en minskad användning av fossila bränslen. Detta för med sig en stor mängd arbeten kopplade till de konstruktioner som förs upp där ritningar och lösningar idag ofta är föråldrade. Som resultat av detta blir resultaten ofta en överdimensionering på grund av beslutsfattande hos beställare och bristande kunskaper om rådande geotekniska fall, vilket då leder till onödigt höga utsläpp och kostnader för de material som används. I detta examensarbete har grundläggningsarbetet som företaget BESAB konstruerar i Markarydområdet undersökts och optimerats. Arbetet syftade till att med olika beräkningsmetoder och de rådande lasterna, ta fram nya dimensioner för att göra det möjligt att jämföra hur stora besparingar på miljön samt ekonomin, som potentiellt skulle kunna göras vid detta och liknande fall. Under arbetets gång var ett primärt fokus spetsburna pålar i stål vilket var särskilt intressant i detta fall då det främst är denna metod som nyttjades i projektet som BESAB utförde eftersom tillverkningen av stål ger upphov till en stor mängd koldioxidutsläpp. De metoder som nyttjades vid beräkning var dels handberäkningar på hållfastheten hos pålar, dels inmatning av värden på lasterna och de geotekniska förhållandena i dataprogrammet PILECALC. Resultaten från beräkningsdelen av rapporten tydliggör att införandet av en aktiv designstrategi effektivt minskar materialanvändningen jämfört med de ursprungliga ritningarna. För att möta belastningskraven för det specifika och i detta fall kritiska fallet och samtidigt optimera materialanvändningen är det mest fördelaktigt att välja RD 170/10 pålar från SSAB. Dessa pålar har en strukturell bärförmåga på 453 kN med hänsyn till buckling, medan den geotekniska bärförmågan för pålen i detta specifika fall är 966 kN. För att hantera dragkrafterna kommer ett 18 mm tjockt stag från Naulankanta att användas. Genom att byta till dessa pålar för detta specifika fall är det möjligt att minska koldioxidutsläppen med 11,2 𝑘𝑔 𝐶02⁄𝑚 och kostnaden med 17 612 euro. | |
| dc.identifier.coursecode | ACEX20 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/20.500.12380/308219 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | grundläggning | |
| dc.subject | kraftnät | |
| dc.subject | spetsburen påle | |
| dc.subject | stålpåle | |
| dc.subject | dimensionering | |
| dc.title | Optimering av stålpålar till utbyggnaden av kraftnätet | |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M | |
| local.programme | Samhällsbyggnadsteknik 300 hp (civilingenjör) |