Cykeldistribution i urbana miljöer

Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Program
Publicerad
2019
Författare
Frodell, Hampus
Hellekant, Rebecca
Mejborn, Johan
Panzar, Erik
Sedin, Lovisa
Winther, Sofie
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Samhällets och konsumenternas krav på hållbara produkter och tjänster i kombination med en pågående urbanisering leder till stora utmaningar för de distributionsföretag som arbetar med first- och last mile delivery. Miljömål, trängsel och miljözoner är några aspekter som de måste ta hänsyn till. Som ett resultat av detta har stora aktörer inom logistikbranschen, såsom DHL Express, börjat införa cykeltransporter vid first- och last mile deliveries i urbana miljöer. Cykeltransporterna uppfyller de nya krav som ställs på distributörerna, till skillnad från de fossildrivna skåpbilarna som i dagsläget är det främst förekommande fordonet vid dessa transporter. Med utgångspunkt i bakgrunden ovan syftar studien till att identifiera för- och nackdelar med cykeltransporter vid first- och last mile delivery i urbana miljöer, sett till miljöaspekter, kostnader och produktivitet. Vidare syftar studien till att kartlägga hur en generell implementationsmetodik för cykeltransporter bör se ut. Det finns en mängd litteratur och tidigare genomförd forskning inom ämnet, där de mest relevanta aspekterna för denna studie presenteras i litteraturgenomgången. I studien användes en abduktiv ansats. Den kvalitativa delen av studien utgjordes av semistrukturerade intervjuer och direktobservationer medan den kvantitativa delen bestod av sekundärdata erhållen från DHL Express. Studien resulterade i slutsatsen att det finns ett flertal för- och nackdelar med att använda sig av cykeltransporter i urbana miljöer. Fördelarna överväger i många fall nackdelarna och det finns därför en stor potential att inte bara minska sin miljöpåverkan utan också se en positiv inverkan på både produktivitet och kostnadsposter. Att implementera cykeltransporter konstateras vara en komplex process. Det är därför viktigt att bygga upp en struktur kring kunskapsdelning och att utnyttja datadrivet beslutsfattande i en allt större utsträckning. Implementationsmetodiken består av fyra generella steg, där förarbetet har en hög potential att bli mer datadrivet.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Citation
Arkitekt (konstruktör)
Geografisk plats
Byggnad (typ)
Byggår
Modelltyp
Skala
Teknik / material