Cykeldistribution i urbana miljöer

dc.contributor.authorFrodell, Hampus
dc.contributor.authorHellekant, Rebecca
dc.contributor.authorMejborn, Johan
dc.contributor.authorPanzar, Erik
dc.contributor.authorSedin, Lovisa
dc.contributor.authorWinther, Sofie
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisationsv
dc.contributor.examinerBohlin, Erik
dc.contributor.supervisorArnäs, Per-Olof
dc.date.accessioned2019-09-03T09:47:27Z
dc.date.available2019-09-03T09:47:27Z
dc.date.issued2019sv
dc.date.submitted2019
dc.description.abstractSamhällets och konsumenternas krav på hållbara produkter och tjänster i kombination med en pågående urbanisering leder till stora utmaningar för de distributionsföretag som arbetar med first- och last mile delivery. Miljömål, trängsel och miljözoner är några aspekter som de måste ta hänsyn till. Som ett resultat av detta har stora aktörer inom logistikbranschen, såsom DHL Express, börjat införa cykeltransporter vid first- och last mile deliveries i urbana miljöer. Cykeltransporterna uppfyller de nya krav som ställs på distributörerna, till skillnad från de fossildrivna skåpbilarna som i dagsläget är det främst förekommande fordonet vid dessa transporter. Med utgångspunkt i bakgrunden ovan syftar studien till att identifiera för- och nackdelar med cykeltransporter vid first- och last mile delivery i urbana miljöer, sett till miljöaspekter, kostnader och produktivitet. Vidare syftar studien till att kartlägga hur en generell implementationsmetodik för cykeltransporter bör se ut. Det finns en mängd litteratur och tidigare genomförd forskning inom ämnet, där de mest relevanta aspekterna för denna studie presenteras i litteraturgenomgången. I studien användes en abduktiv ansats. Den kvalitativa delen av studien utgjordes av semistrukturerade intervjuer och direktobservationer medan den kvantitativa delen bestod av sekundärdata erhållen från DHL Express. Studien resulterade i slutsatsen att det finns ett flertal för- och nackdelar med att använda sig av cykeltransporter i urbana miljöer. Fördelarna överväger i många fall nackdelarna och det finns därför en stor potential att inte bara minska sin miljöpåverkan utan också se en positiv inverkan på både produktivitet och kostnadsposter. Att implementera cykeltransporter konstateras vara en komplex process. Det är därför viktigt att bygga upp en struktur kring kunskapsdelning och att utnyttja datadrivet beslutsfattande i en allt större utsträckning. Implementationsmetodiken består av fyra generella steg, där förarbetet har en hög potential att bli mer datadrivet.sv
dc.identifier.coursecodeTEKX04sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/300228
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesTEKX04-19-13sv
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.titleCykeldistribution i urbana miljöersv
dc.type.degreeExamensarbete på kandidatnivåsv
dc.type.uppsokM2
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
TEKX04-19-13.pdf
Storlek:
1.36 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
1.14 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning: