Framtagande av nyckeltal för mätning av ineffektiviteter i manuella processer

Abstract

I takt med ökande krav på hållbarhetsomställningar samt den ökade osäkerheten i omvärlden blir det allt viktigare att effektivisera den inhemska produktionen av livsmedel. En viktig del för att lyckas med det är att följa upp produktionsprocesser med nyckeltal för att skapa möjligheter att identifiera förbättringsområden samt övervaka processers befintliga prestation. Att följa upp manuella produktionsprocesser där människans samspel med maskinerna är central för värdeskapandet har i tidigare studier visats vara en utmaning. Svårigheten ligger i att redan utvecklade nyckeltal för uppföljning av produktionsprocessers effektivitet är utformade för automatiserade processer där datan som krävs enkelt går att extrahera i realtid. Studiens syfte har således varit att ta fram nyckeltal som kan användas för att följa upp och mäta identifierade ineffektiviteter i en manuell produktionsprocess. Studien har utförts i form av en fallstudie på livsmedelskoncernen Paulig Groups fabrik som producerar kryddor under varumärket Santa Maria. För att identifiera ineffektiviteter och dess bakomliggande orsaker i den studerade processen har kvalitativa datainsamlingsmetoder som observationer och intervjuer med operatörer utförts. För att säkerställa att flera områden av produktionen studeras har observationerna samt intervjuerna med operatörerna strukturerats med hjälp av ramverket 7M. För att komplettera informationen utfördes även dokumentstudier på slutförda ordrar med syfte att urskilja eventuella mönster över vad som orsakar tidsavvikelser i produktionen. Slutligen genomfördes även intervjuer med två beslutsfattare inom företaget för att fastställa vilken information de behövde från nyckeltalen för att få stöd i sitt beslutsfattande. Studien visade att det var många små ineffektiviteter som ledde till tidsavvikelser snarare än en stor och tydlig orsak. En av de betydande ineffektiviteterna som identifierats var den väntan som uppstod på grund den höga arbetsbelastningen till följd av en icke-fungerande arbetsrotation. Vidare konstaterade analysen även att receptens standardtider inte stämde överens med verkligheten och därför togs fem nyckeltal fram, där de tre första kan implementeras på kort sikt och de sista två på längre sikt när standardtiderna korrigerats. Det första nyckeltalet, batcher utan avvikelser, kan användas som stöd för att samla in information för att korrigera standardtiderna. Det andra nyckeltalet, belastningsindex, kan användas för att proaktivt styra arbetsrotationer baserat på produktionsplanens arbetsbelastning. Det tredje nyckeltalet, materialutnyttjande, mäter hur stor andel råvara som blir till färdig produkt. Det fjärde nyckeltalet, produktionsprestanda, övervakar tidsutbytet i produktionen och hur avdelningen förhåller sig till produktionsplanen. Slutligen utgör batcher utan avvikelser, materialutnyttjande och produktionsprestanda de tre komponenterna i det omfattande nyckeltalet, total produktionseffektivitet, ämnat att mäta processens totala effektivitet. Studiens slutsats visar på att det är av yttersta vikt göra en gedigen analys av företagets nuläge för att identifiera vilka förutsättningar som finns till att implementera realistiska nyckeltal som mäter rätt sak och det som behövs. Vidare har studien skapat insikter i hur kortsiktiga nyckeltal effektivt kan stödja företag att samla in information för att skapa rätt förutsättningar att på längre sikt kunna implementera mer omfattande nyckeltal. Slutligen har det även konstaterats att de föreslagna nyckeltalen kan spela en stor roll i att främja såväl en ekonomisk- som en social hållbarhet i manuella produktionsprocesser.