Ekostäders roll i hållbar stadsutveckling
| dc.contributor.author | Hedbom, Héloise | |
| dc.contributor.author | Jardeby, Anders | |
| dc.contributor.author | Jönsson, Linnea | |
| dc.contributor.author | Kapanen, Lovisa | |
| dc.contributor.author | Nilsson, Johanna | |
| dc.contributor.author | Svensson, Frida | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
| dc.contributor.examiner | Bohlin, Erik | |
| dc.contributor.supervisor | Nyström Claesson, Anna | |
| dc.date.accessioned | 2021-09-07T08:14:23Z | |
| dc.date.available | 2021-09-07T08:14:23Z | |
| dc.date.issued | 2021 | sv |
| dc.date.submitted | 2020 | |
| dc.description.abstract | Hur städer planeras och byggs har stor påverkan på miljön och klimatet. Stadsutveckling är därmed ett bidragande verktyg till att uppnå de globala målen och Parisavtalet. Ekostäder har förespråkats vara ett mer hållbart alternativ till traditionell stadsplanering. Målet i ekostäder är att skapa kretslopp av material och energi samt ha en genomtänkt markanvändning där ekologi och tillgänglighet prioriteras. I studien undersöks infrastrukturlösningar i Masdar City och Sino-Singapore Tianjin Eco-City. Fokus låg på infrastrukturlösningar inom energi, vatten och avlopp, mobilitet och avfall. För att få ett svenskt perspektiv och kunna genomföra en jämförelse med en svensk motsvarighet granskades Hammarby Sjöstad. Därefter undersöktes möjlig tekniköverföring till svenska städer. Jämförelsen baserades på framtagna nyckelindikatorer som togs fram genom att granska och sammanställa fyra ramverk för hållbar stadsutveckling. Detta gjordes eftersom det finns ett gap mellan globalt och lokalt utformade mål och indikatorer i ramverken. Utvärderingen av städerna baserades på resultat från litteratur. Det framtagna ramverket användes för analys av berörda ekoområden. Syftet var att undersöka om ett sammanställt ramverk kunde användas för att fylla de luckor som finns i de etablerade ramverken. Från analysen av ekostäderna framkom att Masdar City hade flest positiva trender utifrån de framtagna indikatorerna, därefter Hammarby Sjöstad och sist Sino-Singapore Tianjin Eco-City. För att bredda perspektivet intervjuades insatta informanter. Deras kompetens inom stadsutveckling, infrastrukturlösningar och kännedom om ekoområden var till stor hjälp och gav värdefulla insikter för det fortsatta arbetet. Dessutom diskuterades hur styrning och beslutsfattande påverkar hållbarhetsarbetet i en stad. Slutsatser som drogs efter studien var att Hammarby Sjöstad överlag var mer ekologiskt hållbar än Sino-Singapore Tianjin Eco-City. Masdar City hade flest positiva trender enligt hållbarhetsutvärderingen men Hammarby Sjöstad använder mer naturliga element i sin stadsutveckling. Dessutom är demokrati och deltagarbaserat beslutsfattande avgörande för långsiktigt hållbara städer. Holism är av högsta prioritet och fokus bör inte enbart riktas mot teknik. | sv |
| dc.identifier.coursecode | TEKX04 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/304052 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | TEKX04-21-09 | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.title | Ekostäders roll i hållbar stadsutveckling | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på kandidatnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M2 |