Ekosystemtjänsternas roll i byggprocessen

Abstract

Ekosystem och dess tjänster är en förutsättning för människors överlevnad. Begreppet ekosystemtjänster definieras som varje produkt och tjänst som bidrar till människans välbefinnande som naturen ger människan gratis. Byggandet av nya områden involverar exploatering av stora områden mark, vilket påverkar ekosystemtjänsternas funktioner negativt. Eftersom ekosystemtjänster påverkas av exploatering av mark uppstår en oundviklig intressekonflikt mellan att ta hänsyn till ekosystemtjänster och bebyggelse av städer och samhällen. Syftet med den här studien var att undersöka vilken roll ekosystemtjänster har i byggprocessen, vilka hinder det finns i arbetet med ekosystemtjänster samt vilka incitament som finns för arbetet. Studien baserades på en pilotstudie samt en fallstudie genom intervjuer med olika aktörer från två exploateringsprojekt i Stockholm. Intervjuer har även utförts med myndigheter för att få ett bredare perspektiv på området. Resultatet var att det finns skillnader i arbetet med ekosystemtjänsterna mellan de olika skedena i byggprocessen. Ett etablerat verktyg i båda projekten var GYF där den i tidigare skeden används mer ingående medan den i senare skeden används mer indirekt för att säkerställa att de bygger som planerat. Dessutom fanns det en skillnad mellan användningen av begreppet ekosystemtjänster i de olika skedena. Aktörerna i de tidigare skedena var mer medvetna om begreppet och använde det flitigt, medan aktörerna i de senare skedena i stället använde bredare begrepp, som klimat, hållbarhet och ekologisk hållbarhet, där ekosystemtjänster vanligtvis ansågs ingå. De största hindrena i arbetet med ekosystemtjänster var kunskapsbrist, bristfälligt informationsflöde samt ekonomiska begränsningar. De vanligaste incitamenten var lagar, krav och riktlinjer, interna drivkrafter, ekonomiska möjligheter och ett ökat intresse för ekologisk hållbarhet i samhället. Även om de båda projekten visade sig vara i framkant i arbetet med ekosystemtjänster har de båda förbättringspotential. Båda projekten hade kunnat förbättra sina informationsflöden mellan aktörer i olika skeden i byggprocessen. Aktörer hade kunnat få mer information om varför planeringen utformats som den har gjort och hur planerna är kopplade till arbetet med ekosystemtjänster. Arbetet med ekosystemtjänster hade även kunnat förbättras av att myndigheter och kommuner anpassar sin vägledning för alla skeden och ställer högre krav.