Skillnaden på fuktsäkra byggnader med eller utan fuktriskanalys

Abstract

Sammanfattning på svenska och bör rymmas på denna sida. För sammanfattningens innehåll se skrivanvisningar utgivna av Fackspråk. Byggbranschen och samhället har betalat höga kostnader på grund av byggfel, där höga fuktnivåer i fuktkänsliga material och konstruktioner är den största faktorn. I byggbranschen strävar man ständigt efter att bygga fuktsäkert men idag är kraven högre eftersom att det finns mer kunskap inom fukt, både praktiskt och teoretiskt. Syftet med arbetet är att kunna se ifall det finns någon mätbar skillnad på byggnader som har följt ByggaF metoden där projektören har utfört fuktriskanalys eller där byggnader har följt minimum kravet för fuktsäkerhet utan projektörens fuktriskanalys. Syftet med arbetet är även att utreda om projektörens arbetsberedningar från ByggaF är något entreprenören kan utföra vid vanliga byggprojekt för att få en liknande fuktsäkerhet på konstruktionerna. Det övergripande målet med examensarbetet är att samtliga aktörer som fuktsakkunnige, byggherren, projektören, platschefen och byggentreprenören skall med hjälp av utredningen i denna rapport och Branschstandarden ByggaF bygga mer fuktsäkert än vad det i genomsnitt byggs idag. Grunden till detta mål är att öka kunskapen hos aktörerna och minska utgifterna som byggbranschen och samhället har bekostat idag på grund av fuktskador. Studien behandlar två byggnader i Göteborg kommun där de kommer att studeras och jämföras utifrån det utförda fuktsäkerhetsarbetet. Undersökningarna utförs på två olika byggnader, ett som har projekterats utifrån ByggaF metoden och ett utan. Metod för genomförande har präglats av litteraturstudier i form av datainsamling, intervjuer, fallstudier och studiebesök. Resultatet är att vi inte kan se någon mätbar skillnad. Detta i sin tur beror på en rad samverkande faktorer och företeelser:  Byggherrens ointresse för fuktfrågorna. II  Projektörernas oförmåga att klargöra monteringsdetaljer för uppenbara fuktriskmoment, framförallt vid tak och vid materialmöten i fasader.  Införandet av tätare hus med mindre ”förlåtande” konstruktionslösningar.  Entreprenörens önskan om att hålla nere produktionskostnaderna och en därigenom uppkommen ovilja till väderskyddad produktion.  Undermåliga eller obefintliga arbetsberedningar av identifierade riskmoment.  Ingen eller otillräcklig uppföljning genom egenkontroller.  Slarv eller oförmåga hos underentreprenörer att följa arbetsberedningar och monteringsanvisningar. Resultatet beror inte på ByggaF metoden utan i själva verket kommunikationsbristen i byggprocessen. Slutsatsen är ifall Sverige skall börja bygga konstruktioner där fuktskador inte uppstår måste vi börja utbilda projekteringsledare i fuktsäker projektering, utbilda platschefer i fuktsäker produktion, genomför en företagsanpassad fuktsäkerhetsutbildning för entreprenadpersonalen.