Hållbar avloppsvattenrening: analys av Ryaverket i Göteborg
Ladda ner
Publicerad
Författare
Typ
Examensarbete på grundnivå
Program
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Ryaverket, som är ett av Nordens största avloppsreningsverk, drivs av Gryaab AB. Gryaab AB ägs av Göteborgs kommun och kranskommunerna Ale, Bollebygd, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Reningsprocessen består av försedimentering, aktivslamanläggning, eftersedimentering, biobäddar, efternitrifikation, efterdenitrifikation och skivfilter. I processen avskiljs kväve, fosfor och organiskt material från avloppsvattnet. Vattnets innehåll av dessa ämnen mäts i de olika reningsstegen, vilket leder till en stor mängd mätdata.
Som en del i Gryaabs arbete med att utveckla hållbara processlösningar har en processmodell tagits fram. Till denna är det viktigt med tillförlitliga data för att kunna göra en analys av hur modellen stämmer överens med verkligheten. Syftet med examensarbetet var att granska mätdata från ett års drift från Ryaverket och att i den granskade datamängden lyfta fram avvikelser. Eventuella möjligheter till optimering av reningsprocessen studerades även.
Flödes- och massbalanser beräknades både övergripande över hela avloppsreningsverket och mer ingående över de olika delprocesserna. Beräkningarna tyder på att några av flödesmätarna visar felaktiga värden. Dessutom har ett par perioder med avvikande värden identifierats i mätvärdena för koncentrationen av TSS (total suspended solids), NH4+ och NO3- i avloppsvattnet.
Alla massbalanserna som beräknades för TSS och kväve för de olika processtegen kunde anses gå ihop. Avvikelserna utgjorde mindre än 5 % av den inkommande mängden till processtegen av respektive ämne under året.
Beräkningar gjordes även av avskiljningshastigheter och kvoter för de olika processtegen. Dessa visar att det finns outnyttjad kapacitet i biobäddarna under vinterhalvåret, men denna kapacitet kan inte utnyttjas eftersom det skulle innebära att eftersedimenteringen överbelastas. Det finns även outnyttjad kapacitet i efternitrifikationen och efterdenitrifikationen som, om den kan utnyttjas, skulle ge mer kväverening totalt sett.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
avloppsvattenrening, dataanalys, flödesbalanser, massbalanser