Hållbar avloppsvattenrening: analys av Ryaverket i Göteborg

dc.contributor.authorNordström, Maria
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.examinerModin, Oskar
dc.contributor.supervisorNeth, Maria
dc.date.accessioned2021-09-07T10:03:43Z
dc.date.available2021-09-07T10:03:43Z
dc.date.issued2021sv
dc.date.submitted2020
dc.description.abstractRyaverket, som är ett av Nordens största avloppsreningsverk, drivs av Gryaab AB. Gryaab AB ägs av Göteborgs kommun och kranskommunerna Ale, Bollebygd, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Reningsprocessen består av försedimentering, aktivslamanläggning, eftersedimentering, biobäddar, efternitrifikation, efterdenitrifikation och skivfilter. I processen avskiljs kväve, fosfor och organiskt material från avloppsvattnet. Vattnets innehåll av dessa ämnen mäts i de olika reningsstegen, vilket leder till en stor mängd mätdata. Som en del i Gryaabs arbete med att utveckla hållbara processlösningar har en processmodell tagits fram. Till denna är det viktigt med tillförlitliga data för att kunna göra en analys av hur modellen stämmer överens med verkligheten. Syftet med examensarbetet var att granska mätdata från ett års drift från Ryaverket och att i den granskade datamängden lyfta fram avvikelser. Eventuella möjligheter till optimering av reningsprocessen studerades även. Flödes- och massbalanser beräknades både övergripande över hela avloppsreningsverket och mer ingående över de olika delprocesserna. Beräkningarna tyder på att några av flödesmätarna visar felaktiga värden. Dessutom har ett par perioder med avvikande värden identifierats i mätvärdena för koncentrationen av TSS (total suspended solids), NH4+ och NO3- i avloppsvattnet. Alla massbalanserna som beräknades för TSS och kväve för de olika processtegen kunde anses gå ihop. Avvikelserna utgjorde mindre än 5 % av den inkommande mängden till processtegen av respektive ämne under året. Beräkningar gjordes även av avskiljningshastigheter och kvoter för de olika processtegen. Dessa visar att det finns outnyttjad kapacitet i biobäddarna under vinterhalvåret, men denna kapacitet kan inte utnyttjas eftersom det skulle innebära att eftersedimenteringen överbelastas. Det finns även outnyttjad kapacitet i efternitrifikationen och efterdenitrifikationen som, om den kan utnyttjas, skulle ge mer kväverening totalt sett.sv
dc.identifier.coursecodeACEX20sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/304069
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectavloppsvattenreningsv
dc.subjectdataanalyssv
dc.subjectflödesbalansersv
dc.subjectmassbalansersv
dc.titleHållbar avloppsvattenrening: analys av Ryaverket i Göteborgsv
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM

Ladda ner

Original bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
ACEX20 Nordström, Maria.pdf
Storlek:
1.48 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:

License bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
1.51 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning: