Teknisk och ekonomisk utvärdering av värmelagringssystemet ASES

Abstract

Uppvärmning av byggnader står idag för majoriteten av bygg- och fastighetssektorns energianvändning i Sverige. Med nya miljömål och kravställningar vill aktörer inom byggbranschen minska på denna energianvändning, och det letas ständigt efter nya metoder och tekniker för att energieffektivisera uppvärmningen. En av dessa tekniker är värmelagringssystemet Active solar energy storage (ASES), som säsongslagrar överskottsvärme från byggnadens solvärmesystem för senare användning när behovet är som störst. Värmen lagras i ett stenmjölslager under byggnaden via PEX-slangar som är kopplade till solfångare på byggnadens tak. Syftet med detta arbete är att göra teknisk och ekonomisk utvärdering av en befintlig byggnad som använder ASES-systemet. Systemet ska jämföras med konventionella värmesystem för att fastställa lönsamheten ekonomiskt likväl som energibesparingar av systemet. Arbetet har utförts i tre steg. Inledningsvis sammanställdes och normalårskorrigerades fastighetens dokumenterade energianvändning. Därefter gjordes en överslagsmässig energibalansberäkning som användes för att få fram byggnadens basala uppvärmningsbehov. Resultatet från energibalansberäkningen användes senare för att få fram hur mycket inköpt el som krävs för att driva byggnaden med ASES, bergvärme respektive fjärrvärme. Slutligen gjordes en ekonomiberäkning som skulle visa återbetalningstiden för ASES-systemet. Resultaten visar att den dokumenterade energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsel har varierat mellan 31–45 kWh/m2 under de senaste åren. Energiberäkningarna visar att ASES-systemet använder sig av 9 kWh/m2 för uppvärmning och varmvatten medan ett konventionellt bergvärmesystem hade behövt 17 kWh/m2. Återbetalningstiden för ASES har fastställts till 26 år i jämförelse med bergvärme och 11–15 år i jämförelse med fjärrvärme.