Hållbara stadskärnor ur ett platsutvecklingsperspektiv
| dc.contributor.author | Östvik, Alice | |
| dc.contributor.author | Eklund, Louise | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.examiner | Kain, Jaan-Henrik | |
| dc.contributor.supervisor | Haggren, Susann | |
| dc.contributor.supervisor | Liljenby, Anna | |
| dc.date.accessioned | 2020-06-13T15:18:35Z | |
| dc.date.available | 2020-06-13T15:18:35Z | |
| dc.date.issued | 2020 | sv |
| dc.date.submitted | 2019 | |
| dc.description.abstract | Sverige jobbar tillsammans med 192 stycken länder utifrån de Globala målen för att främja en hållbar utveckling, där Sverige uttalat sig vilja vara föregångare när det kommer till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Traditionellt sett har värdeskapandet i städer främst varit kommunens ansvar, men numera är samverkan kring detta för stadens olika aktörer allt mer vedertaget. Centrumbolag och aktörer i stadskärnor vet många gånger inte hur de skall angripa hållbarhetsfrågorna. Examensarbetets ambition är att underlätta för stadskärnans olika aktörer inom fastigheter, utbud och kommunens samhällsplaneringsenhet att samverka i hållbarhetsarbetet, för att på så vis uppnå en mer attraktiv stadskärna. Den kvalitativa undersökningen har skett genom en fallstudie på Borås stadskärna och en komparativ undersökningsdesign genom inläsning av dokument och litteratur inom hållbar stadsutveckling tillsammans med semistrukturerade intervjuer. 47 stycken hållbarhetsparametrar kunde identifieras som viktiga inom hållbar stadsutveckling genom rapportens teoretiska referensram. Majoriteten av respondenterna menar att en hållbar stadskärna skulle vara gynnsam inte minst ur ett marknadsföringsperspektiv och för att attrahera besökare till stadskärnan. Att ekonomisera hållbarheten var även en aspekt som lyftes. Utifrån intervjuerna kunde slutsatsen dras att samtliga 47 hållbarhetsparametrar är möjliga för aktörerna inom stadskärnan att samverka kring. Däremot kan det tydas att det finns parametrar som är mer eller mindre relevanta för enskilda aktörer eller aktörsgrupper. Det påvisas även från intervjuerna och teorin att en del intressekonflikter kan uppstå - dels mellan aktörer men även mellan de olika hållbarhetsdimensionerna. För ett lyckat samarbete anses samfinansiering, engagemang och att genomföra små som stora projekt tillsammans vara framgångsfaktorer. De slutgiltiga rekommendationerna består av en checklista som föreslår och belyser; samverkan, vision och strategi, att stadskärnan bör skapa tillgängliga miljöer för alla invånare, möjliggöra för multifunktionella ytor, gynna ett hållbart utbud och främja grönska och resiliens. | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/300847 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | stadskärna, hållbarutveckling, aktörer, hållbar stadskärna, ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, samverkan | sv |
| dc.title | Hållbara stadskärnor ur ett platsutvecklingsperspektiv | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M |