Hållbart utnyttjande av materialet björkträ i den svenska byggsektorn

Abstract

Detta examensarbete syftar till att upptäcka björkträets praktiska tillämpning som ett potentiellt byggmaterial utifrån dess utsläppsförmåga. På grund av bristande data på försörjningskedjan för svenskt sågat björkträ, samlar rapporten in data genom litteraturstudier, fallstudier och intervjuer för att skapa grund för att utföra en materialflödes- och livscykelanalys. Resultat från fallstudien av en paviljong, referensmodellen i analysen, visade att virkesvolymen var 0,669 m3 medan den totala virkesanvändningen var 1,161 m3. Intervjuer genomfördes med relevanta intressenter för att samla in data om skogsbruk, sågverksprocess och bränsle- och energiförbrukning. En miljövarudeklaration, förkortat EPD, undersöktes för att jämföra björkträ med dess alternativ, gran och tall. För jämförelsen mellan lövträ och barrträs globala uppvärmningspotential, GWP, har även en funktionell enhet definierats enligt per arkitekturdesign, vilket innebär att materialen kommer att jämföras utifrån samma modell som är timmerpaviljongen. Paviljongens mått kommer alltså inte att förändras vid växling mellan olika material vid jämförelse. En materialflödesanalys utfördes för att skapa flödesscheman som representerade flödet av björkträ. Baserat på dessa resultat skulle en livscykelanalys kunna genomföras. Resultaten av en livscykelinventarie har visat att björkträ har en GWP på 229,7 kg CO2-ekv/ arkitekturdesign i A1-A3 och 234,2 kg CO2-ekv/ arkitekturdesign i A1-A5. För Björkträ Timber AB är GWP 25,4 kg CO2-ekv/ arkitekturdesign i A1-A3 och 49,6 kg CO2-ekv/ arkitekturdesign i A1-A5. För flisutsläpp gav Vanhälls såg AB 494,7 kg CO2 / arkitekturdesign medan Björkträ Timber AB gav 95 kg CO2 / arkitekturdesign. Gran och tall har ett biogent utsläpp på 123 kg CO2 / arkitekturdesign, vilket är högre än Björkträ Timber AB men lägre än Vanhälls såg AB. Orsaken till de extrema värdena för Vanhälls såg AB är för det första att sågverken själva lägger sina resurser på olika prioriteringar där Vanhälls såg AB prioriterar komponenttillverkning framför virke. För det andra kan storleken på transporterade stockar till sågverket också påverka hur mycket virke som produceras. Med resultatet har björkträet visat potential med nästan samma emission med undantag för extremvärden, medan de egenskaperna för lövträ har gjort det starkare jämfört med barrträ. Resurshanteringen av björkförsörjningskedjan har också ansetts vara effektiv, eftersom biprodukterna sågspån och överblivet virke antingen återvinns eller återanvändes. Däremot är den nuvarande användningen av bränsleberoende maskiner i produktion och transporter mycket hög. Därför, med mindre beroende av icke-förnybara energikällor, skulle utsläppsmängder potentiellt kunna minskas.