Elektrifiering av LCVs: Utmaningar för logistik- och transportsektorn inom expressleverans i Sverige
Ladda ner
Publicerad
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Utsläpp av växthusgaser från vägtrafik är ett stort problem i samhället och en ökad medvetenhet
kring klimatförändringar ställer krav på företagen inom transport- och logistiksektorn.
Samtidigt är vägtransport en essentiell del av deras verksamhet, vilket gör att det ej kan frångås.
Ett vanligt förekommande transportslag som används för first- and last mile deliveries inom
expressleverans är light commercial vehicles (LCV) och elektrifiering av den här typen av
fordon har visat sig vara en av de främsta strategierna för att minska branschens
koldioxidutsläpp. Något som däremot kan bli problematiskt är elfordonens högre tjänstevikt
jämfört med de konventionella motsvarigheterna, vilket i sin tur medför en lägre tillåten
lastvikt. För att underlätta omställningen har EU därför infört en undantagsmöjlighet där förare
med körkortsbehörighet B tillåts köra fordon med en totalvikt upp till 4,25 ton, i stället för
dagens 3,5 ton, om de drivs av alternativa bränslen. Sverige har dock inte implementerat detta
i nuläget.
Med bakgrund i ovanstående ämnar studien till att undersöka och jämföra de konsekvenser som
företag inom expressleverans kan tänkas stå inför vid en elektrifiering av fordonsflottan om den
tillåtna totalvikten höjs till 4,25 ton, respektive förblir på 3,5 ton för förare med
körkortsbehörighet B. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats, där den första
syftar till att identifiera möjliga förändringar som företag kan implementera för att möjliggöra
en elektrifiering av sin fordonsflotta. Den andra berör de konsekvenser som förändringarna
resulterar i, ur ett hållbarhetsperspektiv.
Litteraturgenomgången inleds med en fördjupad bakgrund som är relaterad till det studerade
problemet och branschen i stort. Därefter presenteras relevant litteratur från tidigare studier,
främst inriktat mot hållbarhet då det använts som utgångspunkt i studien. För att besvara
frågeställningarna har en fallstudie genomförts med flermetodsforskning där både kvantitativa
och kvalitativa data har samlats in. Insamling av kvalitativa data skedde genom
semistrukturerade intervjuer samt observationer medan kvantitativa data erhölls som
sekundärdata från fallföretaget DHL Express.
Genom studien identifierades fem möjliga förändringsförslag, relaterade till viktaspekten, som
den studerande enheten skulle kunna genomföra för att elektrifiera sin fordonsflotta i olika grad.
Ur ett hållbarhetsperspektiv fanns både för- och nackdelar med alla fem förslag men där en
höjning av tillåten totalvikt till 4,25 ton skulle vara mest fördelaktigt för företaget att uppnå så
hög grad av elektrifiering som möjligt då inga större förändringar skulle behöva göras.
Implementationen av elektrifierade LCVs skulle därför gå förhållandevis smidigt jämfört med
resterande föreslagna förändringsmöjligheter vilket även troligtvis kan generaliseras till fler
företag i branschen. Ur en tidsaspekt innebär det att omställningen för branschen i sin helhet
kommer att gå snabbare vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
elektrifiering, expressleverans, light commercial vehicle, first- and last mile delivery, godstransport, hållbarhet