Elektrifiering av LCVs: Utmaningar för logistik- och transportsektorn inom expressleverans i Sverige

Abstract

Utsläpp av växthusgaser från vägtrafik är ett stort problem i samhället och en ökad medvetenhet kring klimatförändringar ställer krav på företagen inom transport- och logistiksektorn. Samtidigt är vägtransport en essentiell del av deras verksamhet, vilket gör att det ej kan frångås. Ett vanligt förekommande transportslag som används för first- and last mile deliveries inom expressleverans är light commercial vehicles (LCV) och elektrifiering av den här typen av fordon har visat sig vara en av de främsta strategierna för att minska branschens koldioxidutsläpp. Något som däremot kan bli problematiskt är elfordonens högre tjänstevikt jämfört med de konventionella motsvarigheterna, vilket i sin tur medför en lägre tillåten lastvikt. För att underlätta omställningen har EU därför infört en undantagsmöjlighet där förare med körkortsbehörighet B tillåts köra fordon med en totalvikt upp till 4,25 ton, i stället för dagens 3,5 ton, om de drivs av alternativa bränslen. Sverige har dock inte implementerat detta i nuläget. Med bakgrund i ovanstående ämnar studien till att undersöka och jämföra de konsekvenser som företag inom expressleverans kan tänkas stå inför vid en elektrifiering av fordonsflottan om den tillåtna totalvikten höjs till 4,25 ton, respektive förblir på 3,5 ton för förare med körkortsbehörighet B. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats, där den första syftar till att identifiera möjliga förändringar som företag kan implementera för att möjliggöra en elektrifiering av sin fordonsflotta. Den andra berör de konsekvenser som förändringarna resulterar i, ur ett hållbarhetsperspektiv. Litteraturgenomgången inleds med en fördjupad bakgrund som är relaterad till det studerade problemet och branschen i stort. Därefter presenteras relevant litteratur från tidigare studier, främst inriktat mot hållbarhet då det använts som utgångspunkt i studien. För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts med flermetodsforskning där både kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Insamling av kvalitativa data skedde genom semistrukturerade intervjuer samt observationer medan kvantitativa data erhölls som sekundärdata från fallföretaget DHL Express. Genom studien identifierades fem möjliga förändringsförslag, relaterade till viktaspekten, som den studerande enheten skulle kunna genomföra för att elektrifiera sin fordonsflotta i olika grad. Ur ett hållbarhetsperspektiv fanns både för- och nackdelar med alla fem förslag men där en höjning av tillåten totalvikt till 4,25 ton skulle vara mest fördelaktigt för företaget att uppnå så hög grad av elektrifiering som möjligt då inga större förändringar skulle behöva göras. Implementationen av elektrifierade LCVs skulle därför gå förhållandevis smidigt jämfört med resterande föreslagna förändringsmöjligheter vilket även troligtvis kan generaliseras till fler företag i branschen. Ur en tidsaspekt innebär det att omställningen för branschen i sin helhet kommer att gå snabbare vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv.