Ekonomisk balans i studentboenden; en studie om förväntningar och betalningsvilja för bostadsfunktioner

Abstract

Detta examensarbete syftar till att undersöka studenters förväntningar och betalningsvilja för olika funktioner i studentbostäder, med särskilt fokus på studentbostäder i Göteborg. Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till studenter vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Respondenterna fick ta ställning till vad de förväntade sig att olika bostadsfunktioner kostar samt vad de själva skulle vara beredda att betala för dessa, i förhållande till en fiktiv referensbostad. Bland funktionerna som utvärderades fanns bland annat balkong, egen tvättmaskin och diskmaskin, tillval som kan ha stor påverkan på både trivsel och månadskostnad. Enkätens resultat kompletterades även med kvalitativa insikter från intervjuer vilket gav studien en bredare kontext och förankring i den aktuella bostadsmarknaden. Resultaten visar att det finns ett tydligt gap mellan studenters betalningsvilja och deras uppfattade kostnader för tillval. I flera fall är studenternas betalningsvilja lägre än vad de tror att tillvalen faktiskt kostar vilket tyder på en viss skepsis eller prismedvetenhet. Exempelvis uppfattas en balkong som det mest attraktiva tillvalet, men samtidigt som ett av de mest kostsamma, vilket gör att inte alla är beredda att betala det pris de tror krävs. Studien visar också att faktorer såsom kön, boendeform och hyresbelastning påverkar studenters värderingar där exempelvis studenter som bor utanför studentbostäder generellt har en högre betalningsvilja än de som redan bor i enklare studentboenden. Detta understryker hur tidigare erfarenheter och ekonomiskt utrymme spelar en roll i individens prioriteringar. Sammanfattningsvis ger studien insikter om hur framtida studentbostäder kan utformas mer träffsäkert genom att anpassas efter studenters faktiska preferenser och betalningsförmåga. Fastighetsutvecklare och hyresvärdar kan använda resultaten som underlag för att optimera prissättning och utformning av bostadsfunktioner, vilket i sin tur kan bidra till ökad boendetillfredsställelse, minskad vakansgrad och bättre resurshantering. Studien betonar även vikten av flexibilitet och segmentering i erbjudanden att skapa boendealternativ med olika standardoch prisnivåer för att bättre möta en heterogen studentgrupp med varierande behov och ekonomiska förutsättningar.