Skillnader mellan projekterad och verklig energianvändning för byggnader
Typ
Examensarbete på grundnivå
Program
Samhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)
Publicerad
2024
Författare
Blohm Hagman, Felix
Hanselius, Viktor
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
I mån om att möta förväntningarna i Parisavtalet har mål och etappmål ställts upp gällande Sveriges utsläpp av växthusgaser. Som följd av dessa mål har kraven gällande byggnaders energianvändning successivt skärpts med tiden. För att kunna bygga byggnader som uppnår dessa krav är det viktigt att redan vid projekteringsstadiet kunna förutse vad byggnadens energianvändning kommer att vara. Detta görs ofta genom att en byggnad modelleras upp och analyseras utifrån bland annat antaganden och schablonvärden. Vid uppföljningar har det dessvärre observerats att den uppmätta energianvändningen för byggnaderna sällan stämmer överens med vad som förväntas enligt projekteringen.
Undersökningen omfattar en litteraturstudie, intervjuer, fallstudier och egna mätningar med syfte att finna möjliga anledningar till skillnaderna i energianvändning, och att identifiera storleken av dessa skillnader. Vid genomförandet av fallstudierna undersöks tre byggnader, där energiberäkningar och energideklarationer jämförs, och på grund av bristande detaljering i energideklarationerna har egna mätningar och beräkningar genomförts för ett av fallstudieobjekten.
I litteraturstudien jämfördes den uppmätta och projekterade energianvändningen för 25 olika byggnader, varav 20 byggnader hade en skillnad större än ± 10 %. Vidare visar även forskning på att energianvändningen tenderar att underskattas vid projekteringsstadiet. Fallstudierna visar att, oavsett hur väl projektering och uppmätning stämmer överens, så förekommer noterbara skillnader för vissa av de delposter som utgör den specifika energianvändningen. Exempelvis observerades att värmebehovet tenderar att överskattas medan kylbehovet underskattades.
Dessa skillnader beror med stor sannolikhet på att de schabloner och antaganden som används vid beräkningen är för generaliserande och därav inte representativa för olika typer av byggnader. För att förbättra simuleringar anses det även vara viktigt att energideklarationerna blir mer omfattande, och att de konsulter som arbetar med energiberäkningarna får tillgång till deklarationerna i efterhand.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
energianvändning, energideklaration, energiberäkning, energy performance gap, energisimulering, IDA ICE, VVC