Skillnader mellan projekterad och verklig energianvändning för byggnader

Visa enkel post
dc.contributor.authorBlohm Hagman, Felix
dc.contributor.authorHanselius, Viktor
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)en
dc.contributor.examinerTrüschel, Anders
dc.contributor.supervisorLindholm, Torbjörn
dc.date.accessioned2024-11-17T00:51:14Z
dc.date.available2024-11-17T00:51:14Z
dc.date.issued2024
dc.date.submitted
dc.description.abstractI mån om att möta förväntningarna i Parisavtalet har mål och etappmål ställts upp gällande Sveriges utsläpp av växthusgaser. Som följd av dessa mål har kraven gällande byggnaders energianvändning successivt skärpts med tiden. För att kunna bygga byggnader som uppnår dessa krav är det viktigt att redan vid projekteringsstadiet kunna förutse vad byggnadens energianvändning kommer att vara. Detta görs ofta genom att en byggnad modelleras upp och analyseras utifrån bland annat antaganden och schablonvärden. Vid uppföljningar har det dessvärre observerats att den uppmätta energianvändningen för byggnaderna sällan stämmer överens med vad som förväntas enligt projekteringen. Undersökningen omfattar en litteraturstudie, intervjuer, fallstudier och egna mätningar med syfte att finna möjliga anledningar till skillnaderna i energianvändning, och att identifiera storleken av dessa skillnader. Vid genomförandet av fallstudierna undersöks tre byggnader, där energiberäkningar och energideklarationer jämförs, och på grund av bristande detaljering i energideklarationerna har egna mätningar och beräkningar genomförts för ett av fallstudieobjekten. I litteraturstudien jämfördes den uppmätta och projekterade energianvändningen för 25 olika byggnader, varav 20 byggnader hade en skillnad större än ± 10 %. Vidare visar även forskning på att energianvändningen tenderar att underskattas vid projekteringsstadiet. Fallstudierna visar att, oavsett hur väl projektering och uppmätning stämmer överens, så förekommer noterbara skillnader för vissa av de delposter som utgör den specifika energianvändningen. Exempelvis observerades att värmebehovet tenderar att överskattas medan kylbehovet underskattades. Dessa skillnader beror med stor sannolikhet på att de schabloner och antaganden som används vid beräkningen är för generaliserande och därav inte representativa för olika typer av byggnader. För att förbättra simuleringar anses det även vara viktigt att energideklarationerna blir mer omfattande, och att de konsulter som arbetar med energiberäkningarna får tillgång till deklarationerna i efterhand.
dc.identifier.coursecodeACEX20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/20.500.12380/308986
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectenergianvändning, energideklaration, energiberäkning, energy performance gap, energisimulering, IDA ICE, VVC
dc.titleSkillnader mellan projekterad och verklig energianvändning för byggnader
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
local.programmeSamhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
ACEX20 Examensarbete Hanselius Viktor och Blohm Hagman Felix 2024.pdf
Storlek:
1.1 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Ladda ner
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
2.35 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning:
Ladda ner
Samling
Examensarbeten på grundnivå