Jämförelse mellan träbjälklag, betongbjälklag och samverkansbjälklag- För- och nackdelar, höjd, kostnad och miljöpåverkan

Abstract

Byggbranschen står inför en stor omställning för att göra produktionen av byggnader mer hållbar. En möjlighet att förändra byggsektorns utsläpp av framförallt koldioxid är materialval. Syftet med den här rapporten är att undersöka om och hur samverkansbjälklag kan vara med i omställningen och bidra till lägre koldioxidutsläpp och samtidigt klara av längre spännvidder. För att undersöka det här dimensioneras och jämförs tre olika bjälklag: KL-träbjälkag, betongbjälklag och samverkansbjälklag. De olika parametrar som jämförs är höjd, nedböjning, miljöpåverkan och kostnad. Materialens olika för- och nackdelar kommer också redogöras med hjälp av en litteraturstudie. Resultatet av dimensioneringen visar hur de olika bjälklagens höjder förhåller sig till varandra för spännvidderna 3 till 10 m. Det visar också hur stor nedböjningen blir för de olika höjderna. Diagram för miljöpåverkan visas också i resultatet. De visar utsläpp och upptag av koldioxid, samt skillnaden mellan utsläpp och upptag. Slutligen visas kostnaden för respektive bjälklag, materialkostnad, arbetskostnad och totala kostnaden. Arbetets slutsats är att samverkansbjälklaget inte ger lägre total höjd för spännvidderna 3 till 10 m. Eftersom tanken med arbetet var att visa att samverkansbjälklag kan ha mindre dimensioner och samtidigt klara av längre spännvidder uppnåddes inte det här målet med den valda metoden. Anledningen till att samverkansbjälklagets dimensioner är större än KL-träbjälklagets beror troligtvis på att KL-träbjälklaget inte var dimensionerat på rätt sätt och att brandmotstånd inte har beräknats för KL-träbjälklaget (och inte heller för samverkansbjälklaget) och resultatet ger därför inte en rättvis bild av hur dimensioneringen ser ut i verkligheten. Trots att resultatet inte blev som det var tänkt visar beräkningen av miljöpåverkan att vid tillverkningen av betong frigörs stora mängder koldioxid. Det är något som måste tas på allvar och byggbranschen borde ta ansvar och undersöka miljövänligare alternativ. Resultatet visar också att vid användning av samverkansbjälklag tar träet upp mer koldioxid under tillväxten än vad som frigörs vid tillverkningen av betongen i bjälklaget. Vid dimensionering av brandmotstånd kommer KL-träskiktets höjd troligtvis ökas och mer trä kommer behövas vilket leder till att ännu mer koldioxid tas upp.