Klimatdeklarationen: Ett redovisningskrav eller förbättringsverktyg? En fallstudie av hur byggherrar kan dra fördel av lagen om klimatdeklaration för byggnader

Abstract

Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av Sveriges totala klimatpåverkan, där byggskedet är en av faserna under byggnadens livscykel som har störst klimatavtryck. Vid årsskiftet år 2022 infördes lagen om klimatdeklaration för byggnader, vilket syftar till att begränsa byggskedets klimatpåverkan genom att öka byggherrens medvetenhet och kunskap. Studien syftar till att undersöka hur byggherrar skulle kunna inleda arbetet med klimatdeklarationen, med målsättningen att på sikt kunna använda denna som ett förbättringsverktyg. Det förutsätter bland annat att man känner till vad som potentiellt hindrar byggherrars arbete med klimatdeklarationen. Studiens frågeställningar studerades genom en kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från en enskild byggherres organisation, samt externa aktörer som byggherren återkommande samarbetar med. Trots att frågeställningarna studerades genom en fallstudie kan vissa perspektiv och lärdomar vara av relevans för andra byggherrar. För att kunna dra konkreta slutsatser av resultatet analyserades underlaget från intervjuerna utifrån ett par teoretiska modeller med rötter inom förändringsledning. Eftersom de flesta byggherrar inte har hunnit få någon större erfarenhet av att klimatdeklarationen, kan det konstateras att det råder en viss differens mellan nuläget och en framtid där klimatdeklarationer används som ett förbättringsverktyg. För att använda klimatdeklarationen som ett förbättringsverktyg krävs att byggherrar arbetar proaktivt utöver lagkravet. Det främsta hindret för detta är att det saknas tydliga ekonomiska incitament. Vidare forskning skulle därför kunna utreda hur utökat arbete med klimatdeklarationen skulle kunna gynna byggherrar ekonomiskt.