Effekter av Kvalitetsdriven Verksamhetsutveckling i Västra Götalandsregionen En utvärderingsstudie av effekterna på olika nivåer av utbildningarna inom Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, med fokus på påverkan för den enskilde individen

Abstract

Denna uppsats syftar till att utvärdera effekterna av Västra Götalandsregionens utbildningar i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, med särskilt fokus på individnivån. Genom en studie som kombinerar litteraturanalys, tidigare enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer under- söks huruvida utbildningarnas effektmål uppfylls, samt vilka förbättringsområden som kan identifieras. Resultaten visar att utbildningarnas genomslag varierar beroende på omfattning. Den mest djupgående utbildningen, 15 hp-kursen, hade störst effekt på individnivå, där intervjuobjekt upplever ökad kompetens, trygghet i yrkesrollen och praktisk användning av metoder gällande förbättringsarbete. Deltagarna lyfte även värdet av nätverksbyggande som en betydande positiv aspekt. Den kortare 2,5-dagarsutbildningen visade också positiva resultat, särskilt gällande me- todförståelse och nätverksskapande, dock upplevde vissa deltagare nivån som för låg för att uppnå önskad effekt. Webbutbildningen, som är kortast av de tre och som nått flest av regionens yrkesverksamma, hade mer begränsade effekter enligt respondenterna. Det kan delvis kan bero på varierande incitament att delta samt bristande koppling till praktiskt arbetsutövande. På arbetsplatsnivå var effekterna hittills begränsade. Ett genomgående tema i intervjuerna var att för få medarbetare genomgått utbildningarna för att skapa ett gemensamt språk och arbets- sätt. Även organisatoriska faktorer såsom tidsbrist och hög arbetsbelastning lyftes som hinder för implementering av nya kunskaper i praktiken. Studien indikerar att Västra Götalandsregionens utbildningar, framför allt 15 hp-kursen, delvis uppfyller målen på individnivå, men att det är svårare att påvisa effekter på organisatorisk nivå, såsom förbättrad tillgänglighet eller vårdkvalitet. Detta förklaras till stor del av studiens av- gränsning till medarbetarperspektivet. Bland de identifierade utvecklingsområdena finns beho- vet av ökat deltagande, stärkta förutsättningar för implementering, samt en översyn av utbild- ningsinnehållet – särskilt webbutbildningen – för att öka dess relevans och praktiska tillämp- barhet. Slutsatserna stödjer tidigare forskning om utbildningens roll i förbättringsarbete och pekar på att både utbildningens omfattning samt deltagarnas motivation är avgörande faktorer för faktisk kunskapsanvändning.