Vägar till ökad naturbetesdrift i svensk nötköttsproduktion

Abstract

På naturbetesmarker skapas förutsättningar för god biologisk mångfald. Biologisk mångfald är en förutsättning för välfungerande ekosystem och bidrar till bland annat god luftkvalitet, pollinering av grödor och reglering av klimatet. Förlust av biologisk mångfald är ett samhällsproblem som kan motverkas genom exempelvis större areal naturbetesmark. Idag produceras majoriteten av alla köttprodukter i Sverige genom konventionell köttproduktion, och naturbetesköttet utgör endast en mycket liten del av köttprodukterna på marknaden. Syftet med arbetet är att fastställa effekterna av ett skifte i Göta- och Svealands köttproduktion, från konventionell till ett framtidsscenario med enbart naturbetesproduktion. Rapporten ämnar klargöra vad som förhindrar skiftet och att ge konkreta lösningsförslag för att överkomma de hinder som identifieras. För att besvara arbetets frågeställning användes en avgränsad backcastingmetodik där ett framtidsscenario definierades och kvantifierades, och sedan jämfördes med dagens läge. Som en del i metoden användes en litteraturstudie, samt en effektanalys. I litteratur och effektanalysen utvärderades de framtagna lösningarna efter följande kriterier: förutsättningar för biologisk mångfald, lönsamhet för bönder, utsläpp av växthusgaser och köttets pris på marknaden. Resultatet visar att naturbetesmarkerna ökar med 67% i framtidsscenariot. Den inhemska köttproduktionen minskar med 12% och importerat kött uteblir helt. I framtidsscenariot kommer därför konsumtionen av kött behöva minska kraftigt. De klyftor mellan scenarierna som identifierades i resultatet sammanfattas till två kategorier, ekonomiska hinder och hinder i samhällets inställning. Bristande lönsamhet, restaureringskostnader, och omställningskostnader är faktorer som hindrar omställningen från att ske. Skiftet innebär dessutom ett höjt köttpris för konsumenter. För att nå framtidsscenariot krävs en ökad lönsamhet och mer investeringskapital samt åtgärder för att påverka beteendemönster hos konsumenter och producenter. Utbildning av både lantbrukare och allmänheten förväntas öka medvetenheten om problematiken med förlust av biologisk mångfald och underlätta omställning.