Hållbarhetsanalys av efterbehandlingsalternativ för Insjöns Metall - Med hjälp av SCORE-metoden
Publicerad
Författare
Typ
Examensarbete på grundnivå
Program
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
I Sverige finns uppemot 85 000 misstänkt förorenade områden varav ca 8 600 är så pass
förorenade att de utgör en risk för människan och miljön. Dessa områden bör därmed
åtgärdas och den mest förekommande saneringsmetoden är schaktsanering med efterföljande
deponering. Denna metod är effektiv, säker och snabb men den ger också upphov till en
mängd sekundära effekter som luftföroreningar till följd av många transporter. Metoden har
flera kritiker som menar att problemet i sin helhet inte åtgärdas då föroreningarna endast
flyttas från en plats till en annan. Vissa ställer frågan om huruvida en metod som i utbyte mot
att avlägsna några kilo föroreningar från marken släpper ut många fler kilo föroreningar till
luften kan kallas hållbar. Det finns en gemensam önskan om att mer miljö- och
kostnadseffektiva åtgärdsmetoder ska väljas framför schaktsanering med efterföljande
deponering. För att utvärdera efterbehandlingsmetoder utifrån ett större hållbarhetsperspektiv
har forskare på Chalmers tagit fram SCORE-verktyget, Sustainable Choice of REmediation.
SCORE är en multikriteriebeslutsanalysmetod där kriterier bedöms och viktas utifrån effekter
som uppstår till följd av respektive åtgärdsaktivitet.
I detta examensarbete har en hållbarhetsanalys av efterbehandlingsåtgärder genomförts för ett
pågående efterbehandlingsprojekt i Gnosjö kommun med hjälp av SCORE-metoden.
SCORE-analysen görs i syfte att undersöka vilket alternativ som blir det mest hållbara utifrån
ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Till grund används en huvudstudie för
området innefattande riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering där fem
efterbehandlingsalternativ har föreslagits. Samtliga efterbehandlingsalternativ innebär
schaktning med efterföljande deponering där alternativen åtgärdar olika många delområden
och ett alternativ åtgärdar även ett delområde med in situ-metod.
Resultatet visar att sekundära miljöeffekter har en stor inverkan på det normaliserade
hållbarhetsindexet. Ju viktigare dessa bedöms vara desto sämre hållbarhetsindex får samtliga
alternativ däremot ökar skillnaden mellan in situ-alternativet och de övriga alternativen vilket
medför att schaktsanering kombinerat med in situ-metod är det mest hållbara alternativet. Då
flera osäkerhetsfaktorer finns kopplat till in situ-alternativet krävs en mer omfattande
undersökning innan det kan bli aktuellt som saneringsmetod av Insjöns Metall.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
SCORE-metoden, efterbehandlingsåtgärd, förorenade områden, multikriterieanalys, hållbarhet