Hållbarhetsanalys av efterbehandlingsalternativ för Insjöns Metall - Med hjälp av SCORE-metoden

Visa enkel post
dc.contributor.authorGOMÉR TORP, Julia
dc.contributor.authorCHRISTOFFERSSON, Julia
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.examinerRosén, Lars
dc.contributor.supervisorNorrman, Jenny
dc.date.accessioned2020-06-30T08:20:27Z
dc.date.available2020-06-30T08:20:27Z
dc.date.issued2020sv
dc.date.submitted2020
dc.description.abstractI Sverige finns uppemot 85 000 misstänkt förorenade områden varav ca 8 600 är så pass förorenade att de utgör en risk för människan och miljön. Dessa områden bör därmed åtgärdas och den mest förekommande saneringsmetoden är schaktsanering med efterföljande deponering. Denna metod är effektiv, säker och snabb men den ger också upphov till en mängd sekundära effekter som luftföroreningar till följd av många transporter. Metoden har flera kritiker som menar att problemet i sin helhet inte åtgärdas då föroreningarna endast flyttas från en plats till en annan. Vissa ställer frågan om huruvida en metod som i utbyte mot att avlägsna några kilo föroreningar från marken släpper ut många fler kilo föroreningar till luften kan kallas hållbar. Det finns en gemensam önskan om att mer miljö- och kostnadseffektiva åtgärdsmetoder ska väljas framför schaktsanering med efterföljande deponering. För att utvärdera efterbehandlingsmetoder utifrån ett större hållbarhetsperspektiv har forskare på Chalmers tagit fram SCORE-verktyget, Sustainable Choice of REmediation. SCORE är en multikriteriebeslutsanalysmetod där kriterier bedöms och viktas utifrån effekter som uppstår till följd av respektive åtgärdsaktivitet. I detta examensarbete har en hållbarhetsanalys av efterbehandlingsåtgärder genomförts för ett pågående efterbehandlingsprojekt i Gnosjö kommun med hjälp av SCORE-metoden. SCORE-analysen görs i syfte att undersöka vilket alternativ som blir det mest hållbara utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Till grund används en huvudstudie för området innefattande riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering där fem efterbehandlingsalternativ har föreslagits. Samtliga efterbehandlingsalternativ innebär schaktning med efterföljande deponering där alternativen åtgärdar olika många delområden och ett alternativ åtgärdar även ett delområde med in situ-metod. Resultatet visar att sekundära miljöeffekter har en stor inverkan på det normaliserade hållbarhetsindexet. Ju viktigare dessa bedöms vara desto sämre hållbarhetsindex får samtliga alternativ däremot ökar skillnaden mellan in situ-alternativet och de övriga alternativen vilket medför att schaktsanering kombinerat med in situ-metod är det mest hållbara alternativet. Då flera osäkerhetsfaktorer finns kopplat till in situ-alternativet krävs en mer omfattande undersökning innan det kan bli aktuellt som saneringsmetod av Insjöns Metall.sv
dc.identifier.coursecodeACEX20sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/301091
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectSCORE-metodensv
dc.subjectefterbehandlingsåtgärdsv
dc.subjectförorenade områdensv
dc.subjectmultikriterieanalyssv
dc.subjecthållbarhetsv
dc.titleHållbarhetsanalys av efterbehandlingsalternativ för Insjöns Metall - Med hjälp av SCORE-metodensv
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
ACEX20 Christoffersson Julia, Gomér Torp, Julia.pdf
Storlek:
14.32 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Ladda ner
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
1.14 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning:
Ladda ner
Samling
Examensarbeten på grundnivå