Jämförelse av jordkvalitet mellan olika typer av markanvändning i jordbruk
Publicerad
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
En god jordkvalitet är viktigt för samhället och utan god odlingsjord försvinner många
samhällsviktiga funktioner. Det är gynnsamt för samhället om brukandet av jorden även
kan bidra till goda näringshalter, inlagring av kol och ökad biologisk mångfald i landskapet.
Arbetet har undersökt huruvida det finns korrelationer mellan markanvändning,
näringsämnen, kolhalt och biologiskt mångfald.
Arbetet utfördes dels laborativt med insamling av jordprover på Vena Säby lantbruk,
en ekologiskt och KRAV-märkt gård i Brålanda, och dels genom en litteraturstudie.
Vid litteraturstudien samlades information om markanvändning, ekologisk odling,
eDNA-metodik, näringsämnen och gödslingens påverkan på näringsämnen i jorden in.
Det utfördes tre analyser på jordproverna som togs: analys av vattenlösligt kol och
växtnäringsämnen, analys av den totala mängden kol och näringsämnen i torr jord,
samt e-DNA-analys (miljö-DNA). P˚a grund av mycket försenade eDNA-resultat har
potentialen med eDNA som mätmetod för den biologiska mångfalden enbart diskuterats
och inga faktiska jämförelser rörande eDNA kunde göras i projektet.
Några av fördelarna med att använda eDNA som metod för att undersöka den biologiska
mångfalden är att man kan få spår från arter som rör sig över området men inte syns vid
inventering eller arter och mikroorganismer som är för små för att detekteras med blotta
ögat. Detta gör att eDNA-metoder är mer kostnadseffektiva jämfört med konventionell
inventering som skulle kräva fler undersökningar för samma information. Det är också
mer tidseffektivt och har en noggrannare distinktion mellan arter.
Studiens resultat visar på korrelationer mellan kolhalt och fukthalt när man tittar på
helt obruten mark kontra fält där det odlas grödor, oberoende av om de är nyplöjda
eller flerårig vall. Björkdungen som undersöktes är obruten och används som beteshage
till får och det är denna som har högst halt av kol och fukt, jämfört med de odlade
fälten. Det finns också tydliga skillnader i fukthalt beroende på när fältet plöjdes senast,
nyplöjda fält har lägst fukthalt och äldre vall har högst.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
näringsämnen, näringshalter, jordbruk, eDNA, miljö-DNA, kväve, svavel, fosfor, gödsling, markanvändning, vallodling