Jämförelse av jordkvalitet mellan olika typer av markanvändning i jordbruk

Abstract

En god jordkvalitet är viktigt för samhället och utan god odlingsjord försvinner många samhällsviktiga funktioner. Det är gynnsamt för samhället om brukandet av jorden även kan bidra till goda näringshalter, inlagring av kol och ökad biologisk mångfald i landskapet. Arbetet har undersökt huruvida det finns korrelationer mellan markanvändning, näringsämnen, kolhalt och biologiskt mångfald. Arbetet utfördes dels laborativt med insamling av jordprover på Vena Säby lantbruk, en ekologiskt och KRAV-märkt gård i Brålanda, och dels genom en litteraturstudie. Vid litteraturstudien samlades information om markanvändning, ekologisk odling, eDNA-metodik, näringsämnen och gödslingens påverkan på näringsämnen i jorden in. Det utfördes tre analyser på jordproverna som togs: analys av vattenlösligt kol och växtnäringsämnen, analys av den totala mängden kol och näringsämnen i torr jord, samt e-DNA-analys (miljö-DNA). P˚a grund av mycket försenade eDNA-resultat har potentialen med eDNA som mätmetod för den biologiska mångfalden enbart diskuterats och inga faktiska jämförelser rörande eDNA kunde göras i projektet. Några av fördelarna med att använda eDNA som metod för att undersöka den biologiska mångfalden är att man kan få spår från arter som rör sig över området men inte syns vid inventering eller arter och mikroorganismer som är för små för att detekteras med blotta ögat. Detta gör att eDNA-metoder är mer kostnadseffektiva jämfört med konventionell inventering som skulle kräva fler undersökningar för samma information. Det är också mer tidseffektivt och har en noggrannare distinktion mellan arter. Studiens resultat visar på korrelationer mellan kolhalt och fukthalt när man tittar på helt obruten mark kontra fält där det odlas grödor, oberoende av om de är nyplöjda eller flerårig vall. Björkdungen som undersöktes är obruten och används som beteshage till får och det är denna som har högst halt av kol och fukt, jämfört med de odlade fälten. Det finns också tydliga skillnader i fukthalt beroende på när fältet plöjdes senast, nyplöjda fält har lägst fukthalt och äldre vall har högst.