Artificiell intelligens inom brottsbekämpning

Abstract

Forskning kring AI är ett snabbt växande område, och teknik som använder sig av AI letar sig in i allt fler områden i samhället, däribland brottsbekämpningen. Det saknas dock en sammanställning av den tillgängliga litteraturen på området, vilket är något som denna rapport ämnar åstadkomma. I den här rapporten redogör och syntetiserar vi de gemensamma redogörelserna från tidigare studier om möjligheter och risker med att använda algoritmer och artificiell intelligens inom polisiärt arbete. Arbetets metod har utformats som en systematisk litteraturgenomgång av resultaten från sökningar i databasen Scopus, med sökorden “law enforcement”, “policing”, “crime prevention”, “crime reduction”, “surveillance” i kombination med “algorithm” eller “artificial intelligence”. Resultaten visar att användningen av AI har stor potential att underlätta för brottsbekämpningen, med möjligheter som ansiktsigenkänning, brottsförutsägelser, spårning av individer m. fl.. Det går att bryta ner de allra flesta exemplen på användning av AI till bild-, beteende- och textanalys. Samtidigt utgör detta även ett flertal etiska risker, då det kan leda till diskriminering, oklarhet gällande var ansvaret för AI-programmets agerande ligger, massövervakning och inte minst kränkning av den personliga integriteten. Trots dessa frågor finner vi att merparten av litteraturen antingen förespråkar implementering av digital teknik, eller ramverk för digital teknik. Det fokuseras oftast huvudsakligen på de positiva aspekterna och de tekniska framstegen associerade med en implementering av AI, snarare än potentiella risker. Vi finner även att de artiklar som berör samma ämnen är tillika samstämmiga i frågor om dagens förmågor, teknikens potential, och vad de vill se framtida arbeten kring.