Kompetensförsörjningens roll i förverkligandet av framtidens vätgassamhälle i Sverige En fallstudie över den svenska stål- och kemiindustrins utmaningar i att fylla kompetensbehov för omställning
dc.contributor.author | Folkesson, Elin | |
dc.contributor.author | Clase, Jacob | |
dc.contributor.author | Rosenberg, Viktor | |
dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics | en |
dc.contributor.examiner | Löwstedt, Martin | |
dc.contributor.supervisor | Hellsmark, Hans | |
dc.date.accessioned | 2024-08-20T08:47:49Z | |
dc.date.available | 2024-08-20T08:47:49Z | |
dc.date.issued | 2024 | |
dc.date.submitted | ||
dc.description.abstract | För att Sverige skall kunna ställa om och minska sin klimatpåverkan kräver det att hela industrin ställer om och minskar utsläppen. Vätgas anses vara en nyckelkomponent i flertal industriers väg mot en fossilfri verksamhet. I företags övergång till arbete med vätgas behöver nya kunskaper och kompetenser inhämtas. Denna kompetensförsörjning är kritisk då kompetens är en nyckelfaktor i välfungerande verksamheter och i företags arbete med innovation. Dynamiken i innovationsprocesser har tidigare undersökts utifrån ramverk för Teknologiska innovationssystem (TIS). Detta projekt åsyftar att undersöka kompetensförsörjningens roll inom den svenska industrins nya användande av vätgas som ett teknologiskt innovationssystem. Studien sker i form av en kvalitativ fallstudie där två fall jämförs, stål- och kemiindustrin. Såväl stål- som kemiindustrin förstås som delar av det teknologiska innovationssystemet vätgasekonomin. De funktioner som presenteras inom ramverket utvärderas i deras relation till kompetensförsörjning. Information har inhämtas genom intervjuer med nyckelaktörer i industriernas omställning, där både explorativa och semi-strukturerade intervjuer genomförts. Industrierna visade på svårigheter i deras kompetensförsörjning och detta hade en negativ inverkan på systemets förmåga att mobilisera resurser och utveckla kunskap. Legitimitet hade en positiv inverkan på kompetensförsörjning medan experimenterande hos företagen, systemets riktning och marknadsformationen hade begränsad inverkan på kompetensförsörjning. Grunden till industrins utmaningar med kompetensförsörjning ligger i geografisk placering av industrin, begränsat antal utbildade inom teknik och kortare yrkesutbildningar samt den höga hastighet omställningen behöver ske på. För att industrins omställning ska kunna ske obehindrat med lyckad kompetensförsörjning krävs flera lösningar. Företagen och deras lokalsamhällen behöver arbeta för att framstå som attraktiva och utbudet av utbildningar efterfrågade av arbetsmarknaden behöver säkerställas, där utbildningar erbjuder högre flexibilitet och möjligheten att utbildning efter tid i arbetslivet. Fortsatta studier inom området bör genomföras där även kvantitativ data över annonsering och rekrytering involveras. Därtill kan framtida studier utforska potentialen i nya strukturer på utbildningar. | |
dc.identifier.coursecode | TEKX18 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/20.500.12380/308438 | |
dc.language.iso | swe | |
dc.relation.ispartofseries | TEKX18-VT24-26 | |
dc.setspec.uppsok | Technology | |
dc.subject | Industriomställning | |
dc.subject | Vätgas | |
dc.subject | Kompetensförsörjnin | |
dc.subject | Teknologiska innovationssystem | |
dc.subject | Stålindustri | |
dc.subject | Kemiindustri | |
dc.title | Kompetensförsörjningens roll i förverkligandet av framtidens vätgassamhälle i Sverige En fallstudie över den svenska stål- och kemiindustrins utmaningar i att fylla kompetensbehov för omställning | |
dc.type.degree | Examensarbete på kandidatnivå | sv |
dc.type.degree | Bachelor Thesis | en |
dc.type.uppsok | M2 |