Implementering av regnbäddar i Västra Götalands kommuner - en studie om kommunala drivkrafter och hinder
Hämtar...
Publicerad
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Kandidatarbetets syfte är att kartlägga implementeringen av regnbäddar i Västra Götalands kommuner
som dagvattenhanteringsåtgärd och är baserad på intervjufrågor. I dagsläget är det relevant att
diskutera olika typer av lösningar för att fördröja samt rena dagvatten. Med ett förändrat klimat och en
ökad risk för översvämningar blir fördröjning en relevant aspekt. Utöver den fördröjande förmågan är
det viktigt att hitta lösningar till att rena dagvatten från föroreningar i stadsmiljön. Många kommuner
har även som mål att arbeta för en grönare stad. Regnbäddar kan därför ses som en god lösning till
dessa tre aspekter; rening, fördröjning och grönska. Därav blev vår ambition att ta kontakt med
kommuner och jämföra hur de arbetar med användning av regnbäddar. Alla kommuner i Västra
Götaland kontaktades, totalt 49 kommuner. Genom mejlkontakt inkom svar från 15 kommuner, där
åtta stycken svarade att de har regnbäddar och sju uppgav att de inte har. För att skapa en bredare
förståelse kring regnbäddar har även tre benchmarkingkommuner intervjuats: Halmstad, Malmö och
Varberg. Anledningen var att kunna jämföra deras erfarenheter med kommunerna i Västra Götaland.
Denna rapport är en kvalitativ studie där den behandlade gruppen är kommuner i Västra Götalands län
som varit positivt inställda till att delta i en intervju när de kontaktades. För att bearbeta intervju datan
användes en tematisk analysmetod. Intervjuerna utformades som semistrukturerade intervjuer.
Analysmetoden som användes var en flerfallsstudie som utgick från ett målstyrt urval av
intervjupersoner med kompetens inom VA-frågor. Under arbetes gång har intervjuer kunnat hållas för
att få mer information gällande inställning till regnbäddar, utformning, kostnadsfrågor samt
utmaningar. De resultat som framtagits från intervjuerna har sedan jämförts genom att väga aspekter
mot varandra och notera skillnaderna. Med tabeller och citat från kommunala tjänstepersoner har en
beskrivande diskussionsdel kunnat ta form. Diskussionen kopplar teorin med intervjuerna för att
förstå hur de olika kommunerna valt att arbeta med regnbäddar. Där uppdagades även en del
utmaningar som kommunerna upplevt samt vad som fungerat bra. Kommunerna har främst upplevt
utmaningar gällande ekonomi, utformning och missnöje bland invånarna. Däremot belyser de
kommuner som idag har regnbäddar att de är mycket nöjda med förmågan att rena och fördröja
dagvattnet. Detta resulterade i slutsatsen att framtiden ser ljus ut för implementeringen av regnbäddar
i Västra Götaland.
